Kommuner och fristående skolor måste se till att skolledarna har goda villkor. Hård press och förhållandevis låg lön är inget lockbete.

Peter startade ett eget företag där han tjänade dubbelt så mycket på att jobba två dagar i veckan som han gjorde som lärare på heltid. När jag frågade honom vad som fick honom att komma tillbaka svarade han direkt: rektorn Vera. Och förstås att få jobba med just de här eleverna.
Det här är ingen unik historia. Jag har mött åtskilliga lärare som har berättat vilken avgörande betydelse deras chef har haft. Erfarenheterna bekräftas av både svensk och internationell forskning. Enligt OECD karaktäriseras effektiva skolor ofta av ett starkt och stabilt ledarskap.
Ett gott ledarskapär avgörande för ett framgångsrikt lärarskap och det är förstås i sin tur avgörande för en positiv kunskapsutveckling — hos alla elever.
Att vara skolledare är just nu kanske svårare — och viktigare — än någonsin. Skolledarna ska vända kunskapsutvecklingen, hantera lärarbristen och lyckas med nyanländas integrering i skolan. En del skolledare får en ny elevgrupp med flyktingar varje vecka. Elever som ska ha lärare, lokaler, elevhälsa och allt annat som skolan har ansvar att leverera. Det ligger i allas intresse att skolledare har riktigt goda förutsättningar att lyckas i jobbet.
Tyvärr visar Lärarförbundets nya rapport på betydande utmaningar i skolledarnas arbetssituation.
• För det första: Rektorer och förskolechefer har ett omfattande arbetsgivaransvar. Ofta för fler än 40 medarbetare, ibland över 100. Det är fler än många andra chefsgrupper har.
• För det andra: Rektorer och förskolechefer tjänar betydligt mindre än andra chefsgrupper med motsvarande ansvar. Skillnaden är mellan 10 000 och 20 000 kronor per månad, eller flera miljoner under ett yrkesliv.
• För det tredje: Tre av fem lärare har bytt rektor/förskolechef de senaste tre åren. Nio av tio lärare menar att det är negativt med stor omsättning av skolledare.
•För det fjärde: Drygt fyra av tio skolledare når pensionsåldern de kommande tio åren. Det finns alltså ett stort behov av att behålla kompetens och locka till sig ny.
Dessa utmaningar hänger förstås ihop. Hög arbetsbelastning och låg lön i förhållande till ansvar leder i sig till en stor omsättning på skolledare. Det drabbar verksamheten och försvårar det långsiktiga arbetet med att utveckla undervisningen, det kollegiala samarbetet och organisationen.
Det måste vara lockande att ta på sig ett skolledarskap och det måste premieras att utvecklas i sitt ledarskap. Vi vet att högre löner tillsammans med en rimlig arbetssituation är avgörande för hur attraktivt yrket är, nu och i framtiden. Varje kommun och fristående skola måste ställa sig frågan: Hur kan vi vara en attraktiv arbetsgivare för Sveriges mest betydelsefulla ledare?
Varje skolledare borde få förutsättningar att vara den där chefen som får lärare att komma tillbaka till yrket.