Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska se över tillträdessystemet till Sveriges universitet och högskolor.
En av de saker som utredaren ska ta ställning till är om systemet med meritpoäng i gymnasieskolan ska finnas kvar eller inte. Skälet är att meritpoängen enligt regeringen har bidragit till att skapa ett allt för komplicerat system för tillträde till högre studier.
Bland annat kan samma gymnasiekurs ge olika antal poäng beroende på vilket högskoleprogram som söks. Olika meritpoäng ges också beroende på om betyget är från den svenska gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen eller från ett annat land.
Det är precis lika krångligt och obegripligt som det låter, skriver Helene Hellmark Knutsson, (S), minister för högre utbildning och forskning, i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Liberalernas utbildningspolitiske talesperson Christer Nylander är kritisk till att slopa meritpoängen.
– Meritpoäng gynnar dem med fördjupade kunskaper. Och jag skulle gissa att alla elever i gymnasieskolan förstår systemet och vet vilka förutsättningar som gäller. Vi måste satsa mer på kunskap och det förslag som ministern indikerar kommer att försämra resultaten i svensk högskola, säger Christer Nylander till TT.
Den särskilda utredaren ska även överväga om högskoleprovet ska få en mer begränsad roll i urvalet än i dag och lämna förslag på hur grundläggande behörighet kan uppnås genom arbetslivserfarenhet.
Mannen som fått uppdraget är Jörgen Tholin, universitetsdirektör vid Göteborgs universitet, och han ska vara klar senast den 15 mars 2017.
Johanna Ulrika Orre