Kommuner har anställt skolpersonal och byggt nya klassrum för att möta det stora antalet nyanlända barn – men det räcker inte. Lärarbristen är akut, visar en undersökning som Aftonbladet gjort.
Att få tag på lärare är det största problemet, anger 55 procent av de 133 kommuner (av 290 tillfrågade) som svarat på Aftonbladets enkät. Kommunerna har även brist på lokaler och språkkunniga tolkar eller en kombination av allt detta. Trots att nästan samtliga kommuner, som besvarat enkäten, har rekryterat mer personal till sina skolor anger 82 procent att de skulle behöva rekrytera ännu fler medarbetare.
De flesta kommuner skulle behöva anställa upp till 10 personer men det finns kommuner, som exempelvis Borås, som uppger att de behöver rekrytera närmare 100 nya medarbetare.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är rädd att politikerna ska börja tumma på löften om mindre klasser och fler legitimerade lärare.
– Det sämsta politiker kan göra nu är att sänka kraven. Det är viktigare än någonsin att hålla i de höga kraven och få samhällets uppbackning om vi ska kunna rekrytera nya lärare och klara lärarbristen, säger hon.
Skolhuvudmännen och staten har ett gemensamt ansvarstagande och måste ta ett helhetsgrepp kring lärarbristen både på kort och lång sikt, poängterar hon.
Det måste finnas fler vägar in i yrket vid sidan om fler utbildningsplatser på lärarutbildningarna. Det behövs också kraftfulla kompetensutvecklingsinsatser via Skolverket. Men det räcker inte, säger hon, om man inte ska stå utan 90 000 lärare år 2019. Befintliga lärare måste avlastas med exempelvis lärarassistenter så lärarnas tid används till eleverna.
– Alla kommuner måste också hjälpas åt med de nyanlända. I dag är vissa skolor jättehårt pressade medan andra knappt märker något av situationen, säger Johanna Jaara Åstrand.
I Malmö stad, som tog emot 1 400 nyanlända elever förra året, startade man den 1 april i år en helt ny enhet för att hitta lämpliga personer som kan arbeta i skolorna. Rekryteringsbehovet av lärare och fritidspedagoger är stort i staden och man försöker nu gå ”utanför ramarna” för att hitta möjliga alternativ.
Staden har tagit fram en kompetensförsörjningsstrategi som bland annat handlar om att hitta akademiker som kan fungera i skolan, nyanlända lärare som tas tillvara och pensionerade lärare som lockas att arbeta längre.
Det finns även tankar på att locka lärare från andra länder. Birgitta Spjuth är chef för kompetensförsörjningsenheten:
– Vi stänger inga dörrar utan söker brett efter lösningar även om det inte blivit verkstad ännu med rekryteringskampanjer utomlands, säger hon.
Däremot har de tagit fram en generell dispens om att anställa pensionärer över 67 år vid tillfälliga behov och vakanser i väntan på anställningar. Och de har också skapat en manual för hur det ska gå till.
Staden hoppas få fram 100 pensionerade lärare och fritidspedagoger genom den insatsen. I maj månad startar de också en praktikutbildning för nyanlända lärare i samarbete med arbetsförmedlingen. Den innehåller både praktik på skolor i Malmö och en kortare teoridel och omfattar i första omgången 13 platser.
Skolor ska också få mer pengar för att lärare ska stimuleras att öka sin kompetens via Lärarlyftet. Störst stöd ges till de som väljer att öka sin kompetens i svenska som andraspråk.
Lenita Jällhage