Flest avhopp på lärarutbildningen sker på ämneslärarutbildningen och grundlärarutbildningen (år 4–6). Det visar en analys från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). För alla inriktningar gäller att fler män än kvinnor hoppar av.
UKÄ har för första gången sammanställt andelen avhopp från den nya lärarutbildningen, som drog i gång höstterminen 2011. Statistiken visar att flest avhopp sker från ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7–9. Cirka 38 procent hoppade av i ett tidigt skede. Även ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasiet och grundlärarutbildningen mot årskurs 4–6 har stora tidiga avhopp – 29 procent respektive 27 procent.
– Ämneslärarutbildningen mot år 7–9 är problematisk ur flera avseenden. Dels är det få som söker, dels är det många som hoppar av, säger rapportens författare Fredrik Svensson på UKÄ.
Ytterligare en sak som sticker ut i statistiken är att många män hoppar av utbildningar som är kvinnodominerande, som förskollärarutbildningen och grundskollärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1–3.
– Det verkar vara något där som gör att färre män söker sig dit och att många män som faktiskt börjar också hoppar av av någon anledning, säger Fredrik Svensson.
Andelen män som hoppar av är större på alla inriktningar på lärarutbildningen jämfört med andelen kvinnor. Störst skillnad mellan män och kvinnors avhopp är det på inriktningen F–3, 34 procent jämfört med 18 procent.
I rapporten skriver UKÄ att de stora avhoppen från utbildningar med få män bör uppmärksammas och analyseras vidare.
Av rapporten framgår också att studenter som läser till ämneslärare via en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), det vill säga redan har en ämnesexamen, hoppar av i mycket lägre grad än de som läser en ordinarie ämneslärarutbildning.
Rapporten spekulerar inte i varför studenterna väljer att sluta sina lärarstudier.
Mats Thorén