Var tolfte fordonselev, var fjärde restaurangelev och sex av tio omvårdnadselever läser in grundläggande högskolebehörighet, visar en ny rapport från Skolverket. Yrkesprogrammen har tappat en fjärdedel av förstaårseleverna sedan 2011.
Ett av syftena med gymnasiereformen Gy 2011 var att göra eleverna bättre förberedda för arbetslivet respektive högre studier. Kravet på att yrkesprogrammen skulle ge grundläggande högskolebehörighet togs bort men möjligheten att läsa in behörigheten blev kvar som tillval.
Det är det bara 35 procent som gör. Andelen varierar mellan yrkesprogrammen – från 9 procent på fordonsprogrammet till 59 procent på vård- och omsorgsprogrammet (se grafik).
Det visar en ny rapport från Skolverket som ingår i myndighetens regeringsuppdrag att följa upp gymnasiereformen.
Sedan hösten 2011 har antalet förstaårselever på yrkesprogrammen minskat med nära 25 procent. Det borttagna obligatoriet har fått fler att välja en bred och högskoleförberedande gymnasieutbildning för att hålla många dörrar öppna inför framtiden och för att de tror att det ökar deras chanser på arbetsmarknaden.
Åtminstone en del verkar ha fog för det resonemanget. Trots att yrkesprogrammen är utformade mot tydliga yrkesområden är de inte alltid den självklara vägen för dem som vill dit. Till exempel går många av jobben inom handel och turistnäring till elever från samhällsvetenskapsprogrammet.
Karin Lindgren