Andelen nyanlända elever som blir behöriga till gymnasiet minskar. Samtidigt hamnar flera av de kommuner som tar emot flest flyktingar högt i SKL:s rangordning av landets skolkommuner.
I de öppna jämförelser för grundskolan som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade på måndagen är den ökade klyftan inom skolan ett bärande tema.
– Elever med höga betyg får högre betyg, de med låga får lägre. Vi har en skola som inte hänger ihop, säger Håkan Sörman, vd i SKL.
Samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet fortsätter öka och nu är uppe i 217 poäng, minskar andelen behöriga elever till gymnasieskolan. Andelen är nu knappt 86 procent – den lägsta siffran på tio år.
Gemensamt för de som saknar behörighet är att de inte har godkända betyg i matte, svenska, svenska som andraspråk och engelska. Bland de som inte klarar kraven finns många elever med utländsk bakgrund.
En del av den försämrade behörigheten till gymnasiet förklarar SKL med en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart. Ju högre upp i skolåldern elever kommer till Sverige, desto mer hjälp kan de behöva.
– Asylsökande och nyanlända behöver också fördelas jämnare mellan landets kommuner och skolor. Det är helt avgörande för en bra skolstart, säger Håkan Sörman.
De fem kommuner med högst sammanvägt resultat i SKL:s rangordning är Vellinge, Nykvarn, Nacka, Vadstena och Överkalix. Vellinge toppar listan för andra året i rad, men det finns också flera nya kommuner bland de 20 främsta, bland annat Filipstad och Trelleborg, som båda tagit emot många ensamkommande barn. Även invandrartäta kommuner som Malmö och Södertälje klättrar på listan, om än på en lägre nivå.
Filipstad, nu på sjätte plats, hörde 2009 till de 15 sämsta skolkommunerna i landet. För att vända utvecklingen sjösatte kommunen ett skolutvecklingsprogram som bland annat utgick från forskning om framgångsrika skolor. Ett tydligt ledarskap med rektor som pedagogisk ledare hör till vinnarkonceptet, likaså en ambition att involvera alla lärare i förändringsarbetet.
– Vi bestämde oss också för att arbeta långsiktigt och förväntade oss inte resultat efter bara ett par år, säger Gun Palmqvist, rektor på Ferlinskolan i Filipstad.
Torbjörn Tenfält