Den som arbetar i både fritidshem och skola kan omfattas fullt ut av lärarlönelyftet – om huvudmannen vill. Det klargör nu Skolverket för Lärarnas tidning.
Regeringen satsar tre miljarder kronor på höjda löner för särskilt skickliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger med start i höst.
Men det har rests ett antal frågetecken kring satsningen. Ett av frågetecknen gäller alla de som har kombinationstjänster.
Bakgrunden är att 90 procent av lärarlönelyft-pengarna ska gå till grundskolan, gymnasiet och förskoleklassen. Bara 10 procent får användas till förskolan och fritidshemmen.
Men vad händer med den som har en kombinationstjänst och jobbar en del av dagen på fritidshemmet och en del av dagen i skolan? Ska den personen höra till 90-procentgruppen eller 10-procentgruppen? Regeringen har inte velat eller kunnat ge något svar på den frågan. Mer än hälften av alla som jobbar i fritidshem har en sådan kombinationstjänst.
Nu klargör undervisningsrådet Tomas Johansson på Skolverket att det blir fritt fram för huvudmannen – kommunen eller friskoleföretaget – att bestämma vilken av grupperna den som har en kombinationstjänst ska höra till:
–I stället för att begränsa huvudmännens frihet har vi sagt att de får välja själva. Vi ser ingen anledning att gå in och reglera det här i onödan. Det viktiga är att personen lever upp till kraven i förordningen om att vara särskilt skicklig.
–Det här gör att det säkert kommer att se olika ut i olika kommuner. Vissa kommer att satsa mer på fritidshemmen och förskolorna och se till att mer pengar går dit. Det ska finnas utrymme för huvudmännen att göra sådana strategiska val, säger Tomas Johansson.
Ett annat stort frågetecken har gällt skolledarna. Regeringen förklarade i höstas att även skolledare kan få del av lärarlönelyftet. De måste vara legitimerade lärare eller förskollärare och att ha arbetsuppgifter som ”till största del består av undervisning eller hör till undervisningen eller andra uppgifter av pedagogisk natur”.
Flera remissinstanser kritiserade förslaget eftersom det var oklart vilka arbetsuppgifter detta är och hur stor del av tjänsten det handlar om.
I de föreskrifter Skolverket nu föreslår framgår det att ”till största del” betyder att minst 75 procent ska vikas för dessa arbetsuppgifter. Skolverket preciserar också att ”uppgifter som hör till undervisningen” innebär att läraren, förskolläraren eller fritidspedagogen:
- planerar och följer upp undervisningen
- bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapskrav
- återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.
Skolverket väljer samtidigt att inte definiera begreppet ”andra uppgifter av pedagogisk natur” vilka också kan höra till arbetsuppgifterna.
Förslaget till föreskrifter skickas nu ut på remiss. Planen är att Skolverket ska ta beslut om föreskrifterna den första juni och att de ska träda i kraft den 15 augusti.
Stefan Helte