En tredjedel av landets grundskolor tar emot nästan alla nyanlända elever. I dessa skolor är lärarnas behörighet lägre.
Snedfördelningen av nyanlända i landets skolor är fortfarande markant. Nästan alla samlas i en tredjedel av landets skolor. Även bland dessa skolor finns de som tar ett extra stort ansvar: tio procent av skolorna tar emot cirka hälften av de nyanlända. Det visar ny statistik från Skolverket.
De nya siffrorna visar att processen mot utjämning går långsamt. Trots att antalet nyanlända elever i grundskolan har ökat med över 12 000 på ett år har antalet skolor som tar emot ökat med endast 140 stycken.
— Att nästan 1 000 skolor inte tagit emot en enda nyanländ elev i den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget är helt snett, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Skolor som tar emot många nyanlända har dessutom lägre andel behöriga lärare. Det framkommer när Lärarnas tidning samkör Skolverkets nya statistik om nyanlända elever med personalstatistiken. Studerar man de kommunala grundskolor som saknar nyanlända elever har 75 procent av lärarna där lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, medan motsvarande siffra i kommunala grundskolor med många nyanlända är 64 procent.
— Det som slår igenom är boendesegregationen. De här skolorna blir bortvalsskolor. Behöriga lärare söker sig därifrån för att få behöriga kolleger, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Även Gustav Fridolin ser ett strukturellt problem.
— Vi har historiskt sett inte värderat att man som lärare gör en insats där det är svårast förutsättningar, säger han och hoppas att karriärtjänster i utsatta områden ska vara ett sätt att vända den trenden.
En delförklaring till skillnaden i behörighet kan vara att skolor med många nyanlända har fler lärare i svenska som andraspråk (sva), en grupp där det råder brist på behöriga.
— Det är viktigt med behöriga sva-lärare. Intresset för att vidareutbilda sig till sva-lärare har ökat med 50 procent på ett år men lärosätena måste avvisa många, säger Johanna Jaara Åstrand.
För att få en jämnare fördelning av nyanlända mellan skolorna skulle friskolor behöva få kvotera in nyanlända och kommunerna få en möjlighet att göra avsteg från valfrihets- och närhetsprincipen. Det konstaterar utredningen »Plats för nyanlända i fler skolor« som presenterades i januari.
De politiska partierna är tämligen överens om att möjliggöra kvotering till friskolorna. Det är det fria skolvalet som är den politiska stötestenen.
— Närhetsprincipen och det fria skolvalet är viktiga fundament i skolpolitiken. Jag kan tänka mig förändringar för att underlätta för fler skolor att ta emot nyanlända, men utredarens förslag är för långtgående, säger Christer Nylander (L), skolpolitisk talesperson.
Utredningen föreslår en lagändring från 1 juli 2016. Men förhandlingarna mellan regeringen och oppositionen, om ett förslag som kan få majoritet i riksdagen, drar ut på tiden.
—Det viktiga nu är att vi får en hållbar lagstiftning på plats, säger Gustav Fridolin.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill också värna det fria skolvalet, men kan tänka sig olika försöksverksamheter för att testa vad som fungerar, enligt Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.
Han tycker att det är viktigt att inte bara flytta resurser till skolor med många nyanlända, utan att se till att rusta även de skolor som inte tar emot med rätt kompetens.
— Alla skolor ska ha beredskap att ta emot nyanlända. I dag har inte alla det, säger han.