Regeringen vill ha fram en tidplan för när fritidspedagoger, modersmålslärare och yrkeslärare kan få sin legitimation. Och fritidspedagogerna står först i kön.
– Av de här tre yrkesgrupperna som är utestängda från legitimation och som vi vill ha en tidplan för är fritidspedagogerna den grupp där legitimationen kan komma snabbast, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Lärarnas tidning.
Hur snabbt då? Under den här mandatperioden?
– Ja, det är det jag jobbar för.
Regeringen kommer inom kort utse en utredare som ska lägga fram förslag som stärker läraryrket och som lockar fler att bli lärare och stanna i yrket. Arbetet ska ske i dialog med lärarfacken och lärararbetsgivarna. Utredaren ska fokusera på dessa fem förbättringsområden:
- Justera förordningen om legitimationen och ta fram en tidplan för hur fritidspedagoger, modersmålslärare och yrkeslärare kan inkluderas i behörighetssystemet.
- Ge karriärtjänsterna större legitimitet i lärarkåren.
- Frigör tid för lärare att vara lärare. Sprid exempel på hur lärare kan slippa administration. Regeringen förbereder redan förslag om att andra yrkeskategorier kan avlasta lärarna.
- Ge skolledare bättre förutsättningar för sitt pedagogiska ledarskap. Utred hur förskolechefer kan bli rektorer.
- Ge nya lärare en bättre introduktion i yrket.
Initiativet har väckts inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket och presenteras på Dagens Nyheters debattsida.
Bakom initiativet står utbildningsdepartementet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Skolledarförbund och Idéburna skolors riksförbund.
Lärarförbundet har under processens gång föreslagit att Skolverket ska få i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer om hur rekryteringen av förstelärare ska gå till. Gustav Fridolin har tidigare öppnat för det förslaget. Nu bekräftar han att detta blir en av utredarens uppgifter.
– Statskontorets utvärdering av karriärtjänstreformen visar att den saknar legitimitet bland lärare på många håll. Ett uppdrag för utredaren blir att titta på om vi nationellt ska definiera tjänsterna, eller i alla fall kräva att man tydligare lokalt definierar tjänsterna. Det kan göra det enklare för förstelärarna att lyckas med sitt uppdrag och det kan öka förstelärarnas legitimitet bland andra lärare.
Utbildningsministern tycker att det är ”märkligt” att förskolecheferna inte gjordes till rektorer redan när skollagen ändrades 2011 och vill nu att utredaren ska lägga fram förslag på hur en sådan förändring kan gå till.
– Förskolechefen har ett ansvar för att det finns ett pedagogiskt innehåll och att detta når fram till alla barn på förskolan. Därför vill vi ha ett förslag om vad det innebär att förskolechefen blir rektor i lagens mening och vilka kompletterande utbildningar detta kan kräva.
Vad är vitsen med att göra förskolechefen till rektor?
– Det handlar om att säkerställa att förskolechefen är garanten för det pedagogiska innehållet i förskolan. På samma sätt som vi säkerställer att alla skolor leds av pedagogiska ledare med en god utbildning.
Stefan Helte