I ett rum på fjärde våningen i mottagningsskolan Mosaik i Malmö sitter Sharafudin Samadi, SO-läraren Lisa Lundkvist och tolken Akmal Sati. Tillsammans ska de ta reda på vad Sharafudin kan i historia, alltså steg 3 i kartläggningen av nyanländas ämneskunskaper.
Lisa Lundkvist lägger en inplastad bild av en linje med flera korta streck på framför honom. Vad är det?
— Kanske något man mäter med, något matematiskt, svarar han på dari genom tolken.
— Ja, matematiskt kan man ha en tallinje eller en linjal. Man kan också använda den när man pratar om historia, säger Lisa Lundkvist.
Hon förklarar hur tidslinjen visar historisk förändring genom att peka ut händelser i sitt eget liv på linjen. Sedan ber hon Sharafudin att göra detsamma.
När hon ställer frågorna följer Lisa Lundkvist Skolverkets preliminära kartläggningsmaterial för historia. Det är konkret och systematiskt uppbyggt och utgår mycket från bilder.
Nästa moment handlar om migration. Både Sharafudin och Lisa har flyttat till Malmö. Vilka orsaker kan finnas till att man flyttar?
— Jag tror att man kanske har olika problem och inte vill stanna i sitt land, svarar han.
Lisa Lundkvist fiskar efter fler skäl. Hon drar paralleller med Sverige för hundra år sedan, när många svenskar flyttade till USA. Då var det mest unga som flyttade — precis som i dag. De pratar om varför det kan vara så.
Dags för nästa avsnitt i kartläggningen. Lisa Lundkvist frågar Sharafudin Samadi om han varit på landsbygden någon gång. Det har han, han är uppvuxen i en by. Hon visar tre bilder — en människa som plöjer med en handplog, oxar framför en plog och en traktor som plöjer. Sharafudin pekar på plogen med oxarna.
— En sådan hade vi också.
Att placera bilderna i effektivitetsordning är inte svårt — helst använder man traktor, näst helst oxar. Fortast trött blir man med en handplog.
Med hjälp av kartläggningsstödet betar Lisa Lundkvist av uppgift efter uppgift. Hon frågar efter vad Sharafudin tror och tycker, inte vad som är rätt och fel. Hon fyller i vilka frågor han kan svara på och var det tar stopp.
Alla frågor börjar på årskurs 1—3-nivå, i det elevnära. Sedan går hon över till 4—6-nivån och 7—9-nivån. Svaren för hon sedan in i en sammanfattning, som ger en profil över hans historiekunskaper.
Lisa Lundkvist kan se att Sharafudin Samadi har historiekunskaper som han kanske inte själv var medveten om. Han kände till pyramiderna, kinesiska muren och dinosaurier. Han visade även att han har förmågan att reflektera över hur man levde på stenåldern. Lite svårare var det med sambanden mellan då och nu och att hoppa i tiden. Det är ett utvecklingsområde att ha med sig i planeringen.
Lisa Lundkvist fokuserar på vad eleverna faktiskt har med sig och inte på bristerna. Det finns alltid något att bygga från, menar hon. Eleven är inte ett blankt papper.
Genom kartläggningen vinner Lisa Lundkvist tid för eleven. Hon får veta exakt var han befinner sig och var hon kan börja undervisa. För det är bråttom. På kort tid ska de nykomna eleverna ta igen vad de andra eleverna redan läst och kan.
Lisa Lundkvist rekommenderar starkt andra SO-lärare att pröva att kartlägga sina elever själva — det är faktiskt inte så svårt.
— Se kartläggningsstödet som en hjälp, gör det till ditt eget och använd det du tycker är lämpligt.