Det finns fördelar med att undervisande lärare själva kartlägger de nyanlända elevernas kunskaper. Det anser kartläggningsexperten Anniqa Sandell Ring, projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
— Det är bra om kartläggningen och undervisningen ses som länkar i en obruten kedja, säger hon.
Anniqa Sandell Ring har hjälpt Skolverket att ta fram ett nytt och för skolorna obligatoriskt kartläggningsmaterial av nyanlända.
Hon påpekar att kartläggningen inte enbart är ett under lag för rektorns beslut om placering utan också ett viktigt verktyg för den undervisande läraren.
Ett problem med kartläggning på centrala mottagningsenheter i kommunen kan vara att överföringen av information till den undervisande läraren inte blir fullständig.
— Genom att själv göra kartläggningen kan läraren fånga upp elevens livserfarenhet och informella kompetens och använda sig av denna kunskap i undervisningen.
Men flera av landets största kommuner har valt att lägga kartläggningen av nyanlända på en central enhet. Ett sådant exempel är Stockholm.
— På vår enhet har vi en specialistkompetens som inte behöver byggas upp på varenda skola. Våra lärare kan fokusera helt på bedömningarna av elevens kunskaper. Det innebär också att eleven kan vara ute på sin skola inom en vecka, säger Ingalill Hägglund, chef för enheten för mottagning av nyanlända i Stockholm.
Stefan Helte