NEJ
Catarina Economou, lärarutbildare vid Malmö högskola, doktor i utbildningsvetenskap, tidigare gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk:
"Det vore i alla fall bra att slopa svenska som andraspråk på gymnasiet, som jag har forskat om. På tidigare stadier är ämnet säkert berättigat, men på gymnasiet finns en risk att eleverna fastnar i färdighetsträning och inte utmanas kognitivt. Svenska som andraspråk kan av vissa också uppfattas som segregerande och stigmatiserande.
Men för att svenska som andraspråk ska kunna tas bort måste svenskämnet förändras och utvecklas. Ett gemensamt och inkluderande ämne måste innehålla flera viktiga andraspråksaspekter, som jämförelser med andra språk. Inom både grammatik och litteratur skulle undervisningen på så sätt kunna skapa nyfikenhet, meningsfulla sammanhang och på sikt kanske också ökad tolerans.
Det krävs stora förberedelser och insatser för att de två svenskämnena ska kunna mötas i ett nytt. Lärarutbildningen måste förändras så att den ger kunskaper från båda ämnesområdena och de yrkesverksamma lärarna behöver fortbildning.
Även med ett gemensamt ämne kommer vissa elever, oavsett om de har svenska som första- eller andraspråk, att behöva extra stöttning för att utveckla sin läsförståelse och kunna skriva bättre. Det kan kanske lösas genom särskilda språkverkstäder där det finns tid till träning.
De ordinarie klasserna i det nya svenskämnet kan heller inte vara så stora som de är i dag, för då kommer vissa elever ohjälpligt efter."
JA
Karin Sandwall, föreståndare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk på Stockholms universitet, doktor i utbildningsvetenskap, tidigare sfi-lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska:
"I framtiden kanske vi kan ha ett enda svenskämne, om det då är nyutformat och vidgat och alla svensklärare har kunskaper i såväl svenska som flerspråkighet och andraspråksutveckling. Men där är vi inte i dag. Nu behövs svenska som andraspråk, särskilt i ljuset av alla nyanlända elever.
Ämnet är bra för eleverna, förutsatt att det gjorts en kvalificerad bedömning att de kommer att gynnas av undervisningen och att den bedrivs av kvalificerade lärare. Därför behövs enorma insatser för att förbättra behörigheten, som nu är lägst bland alla ämnen. Yrkesverksamma bör ges kompetensutveckling på arbetstid, kanske på distans och kvartstid, och lärosätena borde börja samarbeta för att kunna utbilda fler studenter.
Kraven för att få behörighet måste också höjas. Det är anmärkningsvärt att de är lägre än i svenska, trots att lärarna i svenska som andraspråk möter en än mer heterogen elevgrupp.
Behovet av vidareutbildning är stort inom alla lärargrupper och bland rektorer och förskolechefer för alla har ansvar för de nyanlända och andraspråkstalande elevernas språkutveckling.
Regeringen har satsat mycket på nyanlända i grundskolan och introduktionsprogrammen. Nu är det dags att ta tag i förskolan, gymnasiet, komvux och sfi."