Här skapas nya nätverk

Kolla här! Svenska ord kan betyda många ord på engelska. »Bara« — det betyder både »just« och »only«. Och »om« — jag vet att det betyder »about« men det är något mer också.

Ayodeji Martins Ajay förklarar (på engelska) det nya språkets knepigheter. Han kämpar med frågorna till en svenskspråkig recen­sion av First Aid Kits låt »My silver ­lining« tillsammans med bänkkamraten Waseem Al-Hasan.

De är 18 år, har varit i Sverige i fem måna­der och kommer från Nigeria respektive Syrien. De går i en av Angeredsgymnasiets Sprintusgrupper — språkintroduktion för elever som har en avklarad gymnasieutbildning med sig från hemlandet. De behöver bara läsa svenska och kanske ytterligare ­något ämne för att kunna söka till högskolan.

Ayodeji Martins Ajay vill bli läkare, ­Waseem Al-Hasan filmregissör. Det kommer att ta två år innan de kan tillräckligt med svenska för att söka vidare, tror Waseem.

— Minst två år, säger deras lärare Niklas von Arnold.

Han tar emot nya elever till sin grupp varje vecka. Denna dag får han lämna lektionen för att hjälpa två nykomlingar med passerkort och datorer.

Angeredsgymnasiet ligger som en spindel i nordöstra Göteborg, med sina korridortentakler mellan konsthall, teater, bio och bibliotek.

Vid terminsstarten i höstas hade Ange­redsgymnasiet 300 elever i språkintroduktion.

Nu har man 500. De täcker in hela skalan av förkunskaper — från funktionell analfabetism till påbörjade universitetsstudier före flykten.

Av skolans drygt tusen elever har ungefär tre fjärdedelar varit i Sverige kortare tid än åtta år.

30 går på riksgymnasiet för unga rörelsehindrade, andra är uppvuxna och har gått grundskolan i nordöstra Göteborg.

— Många kommer från en besvärlig socioekonomisk och/eller psykosocial situation. Det handlar om allt från brist på tak över huvudet till hedersproblematik och begynnande psykoser, säger Patrick Gladh, en av skolans fem rektorer.

Det finns ett antal kriminella gäng i området och det har varit problem med rekrytering till våldsbejakande extremism. Fungerar det inte i skolan finns alltid någon annan som vill suga upp eleven till sitt nätverk, enligt Patrick Gladh.

— Vår roll är att hålla kvar och hålla ut.

Studiemotiverade elever med höga betyg från nian, för de finns förstås också i området, söker med automatik till någon av gymnasieskolorna i centrum. Men det är både geografiskt och kulturellt långt emellan Angered och stan.

— Våra ungdomar kan inte koderna i centrum, de har inte de rätta kläderna och inte pengar till att fika varje rast. De får inte den språkliga stöttning de är vana vid och en del blir kränkta, i värsta fall av lärare, säger ­Patrick Gladh.

Varje läsår återvänder mellan 50 och 100 av dessa elever.

Angeredsgymnasiet dammsuger området på lokaler och bygger om för att ge plats åt alla nykomlingar.

Ikea. Medborgarskolan. SCA. 40 loggor pryder den stora tavlan i entrén. Det är företag och organisationer som har ­antagit ­»Angeredsutmaningen« — att komma till ­skolan och göra någonting för eleverna.

Skolan har sedan länge en bemannad studiehall, Kunskapsportalen, där elever kan plugga och få hjälp med studierna. ­Dessutom ställer ett 40-tal i personalen — allt från rektorer till vaktmästare — upp som guider för elever som behöver extra stöd med att formu­lera nåbara mål och komma vidare.

Men man upptäckte att detta inte räckte eftersom eleverna, även de med bra betyg, blir kvar i Angered efter gymnasiet.

— De saknar nätverk och förebilder. Men nu kan vi erbjuda erfarenheter som andra får via sina föräldrar, säger Samuel Engelhardt, specialpedagog och utvecklingslektor.

Byggföretaget Sweco har adopterat en klass på samhällsprogrammet och Skanska en på naturprogrammet.

Eleverna gör studie­besök, får mentorer och hjälp med sina ­examensarbeten. När året är slut får de som gjort bäst ifrån sig ta emot stipendier.

Ett sjukhem fyller hela sitt behov av ­sommarvikarier med elever från vård- och omsorgsprogrammet. Göteborgs Energi betalar anställda för att läxhjälpa i Kunskaps­portalen och eleverna på natur har alla sina labbar på Chalmers och universitetet.

Brobyggandet till samhället utanför genom­syrar hela tänkandet på skolan. Samuel Engelhardt förklarar:

— Vi måste ta ett socialt ansvar för eleverna som går utöver undervisningen i skolämnen. För om inte vi ställer upp för dem, vem fan ska göra det då?

Men hur få lärare till en utanförskapsskola när man inte kan lönekonkurrera? Jo, ­genom att satsa på fortbildning, forskning och ­utveckling.

Skolan samarbetar sedan några år med Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Efter en lång förberedelsetid är man detta läsår i gång på riktigt med föreläsningar, seminarier och aktionsforskning.

Större delen av lärarkåren forskar om sin verksamhet på arbetstid och sex lärare får 20 procent nedsättning av sin undervisning för att läsa in en masterexamen. Handledarna kommer från universitetet.

— Vi undersöker autentiska dilemman ur vår egen vardag, saker som vi vill ha svar på, säger Anna Hansson, specialpedagog och förstelärare med ansvar för samarbetet med universitetet.

Frågeställningarna handlar framför allt om språk och motivation. Ett exempel är samhällsprogrammets arbetslag som letar nya sätt för elever att visa vad de kan i olika ämnen, eftersom deras skriftspråk är mycket mindre utvecklat än hos elever som vuxit upp i en svensk miljö.

Och en grupp lärare på skolans lärcentrum för avhoppare tittar på hur man kan använda elevernas behov av social samvaro för att få dem att komma till skolan.

Under hösten anställde Angeredsgymnasiet tolv lärare med behörighet i svenska som andraspråk för att klara inströmningen av nyanlända elever. Man fick in många ansökningar från behöriga trots dagens ansträngda rekryteringsläge. Så något måste skolan göra rätt, som Anna Hansson säger.

— Det är inte många gymnasieskolor som avsätter så mycket tid för fortbildning som vi.

Vad är integration? Måste det vara blandning? Nej, inte enligt Patrick Gladh.

När han tillträdde som rektor 2011 var Angeredsgymnasiet ett »passionsgymnasium« med program inriktade mot dans, mode och annat roligt som elever efterfrågade. Syftet var att locka gammelsvenska medelklassungdomar från andra delar av stan.

Efter några lyckosamma år började elevströmmarna dyka och i oron över att de specialutformade programmen skulle tyna bort började staden flytta dem in mot centrum. Angeredsgymnasiet förändrades till den skola den är nu — rik på mångkultur och utmaningar men utan gammelsvenskar.

— Vi kan inte förändra den starka boende­segregationen men om vi kan ge våra elever en dubbelt så bra utbildning som andra gymnasieskolor kanske de får samma chanser efteråt? Våra ungdomar har större uppförsbacke men många av dem har ett oändligt mycket större driv också, säger Patrick Gladh.

Elevernas ingångsvärden från nian är låga och utgångsvärdena är också lägre än på ­genomsnittsgymnasiet. Men man har störst förändringsvärde, det vill säga skillnad ­mellan elevernas ingångs- och avgångsbetyg, av alla kommunala gymnasier i Göteborg. Patrick Gladh tror inte att det beror på att lärarna sätter snällbetyg utan på att skolan är bra på det den gör.

— Via oss får eleverna möjlighet att skaffa sig den utbildning och de betyg som behövs för att komma in på universitetet. Skol­segregationen är inte oproblematisk men som samhället ser ut i dag tror jag det är bättre att vi finns än att vi inte finns. Vi behövs.

Siwa Mawlud, tredjeårselev på ekonomi­programmet, har både sommarjobb och körkort i sikte. Över ljuden och grönsaksbiffarna i bamba berättar hon om insikten hon fick under extrajobbet som serveringsledare på Gothia innebandycup i januari.

— Jag började sex på morgonen, det var röd dag och jag fick åka hemifrån tre för att hinna. Då tänkte jag »Nä Siwa, du måste ta körkort«.

Nu övningskör hon, genom Angereds­utmaningens försorg, med en pensionerad taxichaufför en timme tre gånger i veckan. De har gått handledarutbildningen ihop och han står för bil och bensin.

Och på den första »Utmaningsmässan« nyligen lämnade Siwa Mawlud in en ansökan om sommarjobb till Liseberg, ett av 19 företag som var på plats i den lokala arenan. Hon kallades till en första intervju och gick vidare.

— Det var 8 000 sökande från början, nu är vi nere på 700. 200 till ska bort, säger hon med tillförsikt.