Regeringen vill att det vartannat år görs prognoser över skolans och förskolans behov av lärare och förskollärare. Ett välkommet första steg mot en mer styrd dimensionering, anser Lärarförbundet Student.
Lärarbristen ska mötas med ett gediget kunskapsunderlag, anser regeringen. Därför gav den på torsdagen Skolverket i uppdrag att i samarbete med Universitetskanslerämbetet (UKÄ) ta fram återkommande prognoser – vartannat år – över skolans och förskolans behov av lärare och förskollärare.
Vad det handlar om är att bättre anpassa antalet platser på utbildningarna efter arbetsmarknadens behov, med andra ord att utbilda rätt sorts lärare.
Universitet och högskolor ansvarar i dag själva för att anpassa antalet platser efter behov och efterfrågan. Det har ibland inneburit att studenternas intresse för vissa populära ämnen vägt tyngre än arbetsmarknadens behov, det vill säga vilka lediga jobb som finns.
Med det nya prognoskravet ökar staten trycket på att lärosäten och lokala skolhuvudmän samverkar bättre i syfte att även utbildningar med få sökande ska leva kvar regionalt.
– Det här bygger fortfarande på att universitet och högskolor har ansvaret, men det är också ett sätt för oss att ta nationellt ansvar, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, till Dagens Nyheter.
Lärarförbundet student tolkar beslutet som ett steg mot aktiv dimensionering, något organisationen länge efterfrågat:
”Det saknas fortfarande incitament för lärosätet att utbilda rätt lärare, då ersättningssystemet även framgent kommer utgå från antalet studenter och tagna poäng. Lärarförbundet Student menar att det behövs en aktiv dimensionering som ser till att utbildningar genomförs även i de ämnen med få sökanden.” skriver Petter Ådahl, ordförande i Lärarförbundet student i ett blogginlägg på torsdagen.
Uppdraget ska redovisas till utbildningsdepartementet den 20 december 2017, 2019 respektive 2021.