Staten ska få ett större inflytande, lärarna ska kunna klättra högre i karriären, och alla ska tvingas göra ett aktivt skolval. Så ser några av punkterna ut i statliga Skolkommissionens delbetänkande som presenterades på måndagen.
Skolkommissionens förslag för att lösa skolkrisen kan sammanfattas i tre punkter:
- Staten ska öka sin styrning av hur de svenska skolorna finansieras och bli mer aktiv på regional nivå.
- Lärare ska kunna klättra fler pinnhål på karriärstegen än i dag.
- Skolkommissionen överväger även att föreslå obligatoriskt skolval, och en bestämmelse om att skolornas huvudmän och rektorer ska verka för en så bred social sammansättning av elever som möjligt.
– Kunskapsresultaten ska förbättras i alla målgrupper, sa kommissionens ordförande Anna Ekström vid en presskonferens.
OECD har nämnt att Sverige gör för lite för likvärdigheten i skolan. Anna Ekström påpekade att frågan är akut med tanke på den stora invandringen. Boendesegregationen måste också minska, sade hon, och nyanlända elever måste fördelas jämnare över landet. Resultaten i Pisatestens läseförståelsedel ska visa om målen, som är uppsatta på en tioårsperiod, har uppfyllts.Skolkommissionens uppdrag är att ta fram ett antal nationella målsättningar för den svenska skolan. Många andra länder arbetar redan med nationella mål, men sådana har hittills saknats i Sverige.
Kommissionen föreslår bland annat att ett flertal mål med etappsteg införs, för att successivt höja kvaliteten i skolan och skolresultaten.
– Poängen är att hålla koll på om den svenska skolan utvecklas i rätt riktning. Därför föreslår vi ett antal mål när det gäller kunskapsresultat, likvärdighet och kvalitet i undervisningen, säger Anna Ekström, ordförande för skolkommissionen.
Staten bör öka sin styrning av hur de svenska skolorna finansieras och även bli mer aktiv i sitt stöd på regional nivå, anser Skolkommissionen.
– OECD pekade på ett antal svagheter i den svenska skolan när de gjorde sin stora granskning av svenska skolan. Rapporten är en viktig nyckel för oss, säger Anna Ekström.
Skolkommissionen vill även att möjligheterna för lärare att fortbilda sig och utvecklas under hela yrkeslivet ska stärkas. Bland annat ska lärare kunna klättra flera pinnhål på karriärstegen, i stället för det enda steg till förstelärare som finns i dag.![]( "Johanna Jaara Åstrand.")
– För att förbättra undervisningens kvalitet krävs ett starkt fokus på lärares och skolledares förutsättningar att få göra ett bra jobb. Vi behöver därför skapa ett tydligt system som bättre tar hand om lärares yrkesutveckling, säkrar en systematisk kompetensutveckling för lärare och skolledare och förstärker den praktiknära forskningen och den vetenskapliga grunden. Jag anser att kommissionens förslag har kommit långt på den punkten, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, som sitter med i kommissionen, i ett uttalande.
– För att förbättra undervisningens kvalitet krävs ett starkt fokus på lärares och skolledares förutsättningar att få göra ett bra jobb. Vi behöver därför skapa ett tydligt system som bättre tar hand om lärares yrkesutveckling, säkrar en systematisk kompetensutveckling för lärare och skolledare och förstärker den praktiknära forskningen och den vetenskapliga grunden. Jag anser att kommissionens förslag har kommit långt på den punkten, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, som sitter med i kommissionen, i ett uttalande.
Även Lärarnas Riksförbund (LR), som också är med i kommissionen, välkomnar professionsprogrammet.
– Det kan bidra till att förbättra attraktiviteten för läraryrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson, i ett uttalande.
Skolkommissionen bedömer, precis som Friskolekommittén, att friskolorna och valfriheten är här för att stanna. Men för att bryta skolsegregationen överväger kommissionen att föreslå obligatoriskt skolval. Man överväger också en bestämmelse om att skolornas huvudmän och rektorer ska verka för en så bred social sammansättning av elever som möjligt.
De nationella målen är uppsatta på en tioårsperiod.
– Den svenska skolan har haft en negativ resultatutveckling under ett långt antal år. Det är självklart svårt att vända, men många andra länder arbetar med nationella målsättningar och har uppnått ordentliga förbättringar på kortare tid än tio år, säger Anna Ekström.
Texten uppdateras löpande.
Helena Wande/TT
Mats Thorén/Lärarnas tidning