Ungt liv. Nadia Ghorbani, 18, och Elin Månsson, 12, har en förebild: Katniss i Hungerspelen. – Katniss försöker inte vara någon som hon inte är. I stället för att bry sig om hårprodukter och smink, så tänker hon på sin familj och hur hon kan hjälpa alla som har det svårt, säger Nadia Ghorbani.
Hungerspelen tycks vara en möjlig arvtagare till Twilight och Harry Potter. Den här gången är det en renodlad dystopi som lockar ungdomar över hela världen till sträckläsning.
Kort om handlingen: Landet Panem föreställer USA i en avlägsen framtid. Det är sargat av hungersnöd, naturkatastrofer och förtryck under presidenten Snow. För att kuva folket ordnar han varje år en tv-sänd tävling, där deltagarna ska döda varandra. De tävlande är barn som slumpas fram i en tombola under stor mediebevakning.
Panem är uppdelat i 13 numrerade distrikt. De med låga nummer har en välutvecklad industri som producerar vapen och lyxartiklar. Invånarna är välmående och många ärver rikedomar i stället för att arbeta.
Distrikt 12 är det fattigaste. Enda inkomstkällan är den farliga kolgruvan, familjerna svälter och bor i skjul. Där är 16-åriga Katniss Everdeen uppväxt. När hennes lillasyster blir uttagen till Hungerspelen övertar Katniss platsen.
De stora skillnaderna i samhället engagerade Elin Månsson och Nadia Ghorbani när de läste böckerna.
– Det är så orättvist. I de rika distrikten finns karriärister som tränar hela livet för att vara med i Hungerspelen. För dem är det en stor ära att delta. Hos de fattiga behövs barnen för att jobba på åkrarna. De har ingen chans att förbereda sig och slåss på lika villkor, säger Elin Månsson.
– Det är som i verkligheten. Problemet är att skillnaderna är så stora. Antingen så har man allt eller inget. Det enda de fattiga har mer av är kärlek, säger Nadia Ghorbani.
Båda tjejerna upptäckte böckerna genom filmen.
– Alla i min klass läste dem samtidigt. De flesta fastnade nog för spänningen, säger Elin.
Nadia har varit med och arrangerat en temakväll om Hungerspelen på Stadsbiblioteket i Halmstad. Bland besökarna fanns fans i alla åldrar – från mellanstadiet till gymnasiet.
– Vissa lockas nog av våldet och spänningen. Jag blev intresserad av hur makten manipulerade människorna. Böckerna skildrar en diktatur på ett ganska grovt sätt. Men det är intressant att läsa om, så här styrs ju vissa länder i verkligheten.
Katniss lyckas mot alla odds vinna Hungerspelen och använder sitt nyvunna kändisskap till att störta presidenten. Vapnen är list, mod och – pilbåge.
– I många böcker är tjejernas roll att laga mat och läsa, inte att smyga runt och stjäla mat, elda i skogen och skjuta med pilbåge! säger Elin.
Hon känner flera som inte tycker om att läsa men som ändå gillar Hungerspelen.
– Det är en sådan bok som man tipsar och berättar om. Det är nog Katniss förtjänst.
Det märks att Nadia Ghorbani och Elin Månsson hänger med i vad som skrivs om Hungerspelen på nätet. Trots att de aldrig träffats förut fördjupar de sig snabbt i detaljer om den här fiktiva världen, skådespelarnas likheter med romanfigurerna och vilka scener som skiljer sig mellan böckerna och filmen. Men också hur Katniss förvaltar sin position som kändis. Även det går att härleda till dagens samhälle, menar de, eftersom tv-tävlingar som Idol och X-Factor ständigt skapar nya stjärnor.
— Den som blir känd får en röst i samhället. Katniss använder sin till att göra något bra och hjälpa andra. Det är inte så vanligt i verkligheten, säger Nadia Ghorbani.