Landets tre största kommuner gör lärarlönelyftet permanent och fler funderar på att följa efter. Men friskoleföretagen höjer bara lönerna tillfälligt.
När reformen med karriärtjänster infördes 2013 gav nio av tio kommuner tidsbegränsade uppdrag till förstelärarna, trots att den borgerliga regeringen tydligt förklarade att satsningen var permanent.
Så hur ska det gå med lärarlönelyftet, den rödgröna regeringens satsning på att höja lönerna för särskilt skickliga lärare från den 1 juli?
Lärarnas tidning har ringt till landets 30 största kommuner, där nästan halva befolkningen bor, och tre av de största friskoleföretagen för att få en första hint om läget.
Tolv kommuner svarar att de ska eller troligen kommer att höja lärarlönerna permanent, oavsett vad som händer med statsbidragen till lärarlönelyftet. Sju svarar att de vill tidsbegränsa lönelyftet. 13 av kommunerna grunnar fortfarande på hur de ska göra.
I Stockholm, Göteborg och Malmö väljer alla att baka in lönelyftet i lärarnas ordinarie lön och göra löneökningen permanent.
— Vi tycker att det är viktigt att höja lönen för särskilt skickliga lärare och ser det här som ett bra sätt att identifiera dessa. Det skulle också vara konstigt att dra tillbaka en löneökning efter en viss tid, säger personaldirektör Astrid Gadman på utbildningsförvaltningen i Stockholm.
Bara för Stockholm kan löneökningen innebära en extrakostnad på några hundra miljoner kronor per år, om statsbidragen skulle dras in.
Innebär det att ni litar på att statens lönesatsning fortsätter, oavsett vad som händer med regeringen och landets ekonomi?
— Det är förstås ett risktagande. Men vi behöver ändå höja lärarlönerna, eftersom Stockholm måste rekrytera cirka tusen lärare varje år, säger Astrid Gadman.
Eskilstuna är en av de kommuner som väljer att tidsbegränsa lönelyftet.
— Så länge vi inte vet om staten kommer att fortsätta lämna statsbidrag kan vi inte låsa oss fast med högre lärarlöner. Vi har inte råd med det helt enkelt, säger Åsa Lundkvist, chef för barn- och ungdomsförvaltningen.
Varken Sveriges största friskolekoncern Academedia eller Engelska skolan vågar lova en fast löneökning, utan långsiktig finansiering från staten.
— Så länge statsbidragen betalas ut får de utvalda lärarna behålla lönepåslaget. Men om statsbidragen försvinner kan vi inte garantera en fortsättning. Det här handlar ju om väldigt mycket pengar, säger kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på Academedia.
Regeringen har förklarat att den ser lärarlönelyftet som en permanent satsning, som »ska bidra till en långsiktig löneförhöjning« till de utvalda lärarna. Men det finns ingenting i regeringens förordning som tvingar huvudmännen att göra lönelyftet permanent. Och statsbidraget beslutas för ett år i taget.
Förhandlingschef Mathias Åström på Lärarförbundet anser att lärarlönelyftet självklart handlar om höjd ordinarie lön.
— Både vi och regeringen talar om löneökningar — och det betyder permanent lön. Löneökning är inte ett tillfälligt tillägg, säger han.
Men Kunskapsskolan väljer ett tillfälligt lönepåslag och ser strategiska fördelar med det.
— För oss blir lärarlönelyftet en möjlighet att ersätta lärare för uppdrag de tar på sig, som att vara arbetslagsledare eller IKT-ansvarig. Det är ju inte uppdrag som behöver vara för evigt, ett annat år är det kanske någon annan lärare som vill visa framfötterna, säger vice vd Torbjörn Bindekrans.