Liberalerna vill höja ribban för dem som söker högskoleförberedande program på gymnasiet. Partiet återlanserar också förslaget om ett nationellt examensprov.
Många elever som kommer in på de teoretiska programmen har inte tillräckliga förkunskaper vilket leder till att många hoppar av. Därför bör behörighetskraven till flera av programmen höjas, och vissa fall rejält, skriver Liberalernas partiledare Jan Björklund och Christer Nylander, vice ordförande i utbildningsutskottet, på DN Debatt.
Vad gäller yrkesprogrammen vill de se fler varianter och, som ett komplement, nya tvååriga program med lägre behörighetskrav än till de treåriga.
Liberalerna återlanserar också förslaget om ett nationellt examensprov. Det kan ersätta flera av de nationella proven, ska rättas externt av censorer utsedda av skolverket och vara vägledande för betygssättningen. Elever som misslyckas på provet ska få åtminstone en chans till omtenta under gymnasietiden.
Ett tredje L-förslag är att återinföra timplanen och ämnesbetygen på gymnasiet.
Gymnasieminister Aida Hadzialic ger inget för att åter öka skillnaderna mellan teoretiska och praktiska program. Den förra regeringen devalverade yrkesprogrammens status och det fick följder, hävdar hon:
– På några år sjönk antalet sökande till yrkesprogrammen dramatiskt. Tyvärr beskrev Liberalerna de programmen som slasktrattar, för elever med lägre kunskapsnivåer, säger hon.
Aida Hadzialic tackar också nej till ett nationellt examensprov.
– Det är en betydligt smidigare lösning att bygga vidare på det som finns, och låta de nationella proven bli centralt rättade och få en mer avgörande roll, säger hon.
TT