Lärarförbundet planerar att sälja av delar av sina fastigheter. Det handlar om fastigheter för hundratals miljoner kronor.
En förklaring till att Lärarförbundet vill minska sitt fastighetsägande är att avkastningen under senare år inte har varit tillräckligt bra.
–Ger förbundets investering i fastigheter inte tillräcklig avkastning ska andra placeringsalternativ alltid övervägas, kommenterar Lärarförbundets ekonomichef Håkan André.
Lärarförbundet äger fastigheter för cirka 1 miljard kronor, huvudsakligen i Stockholm, men även i Göteborg och Åre. Det är ungefär hälften av förbundets förmögenhet. Fastigheter är inte en kärnverksamhet för en facklig organisation som Lärarförbundet, utan ett sätt att få in pengar till konfliktfonden.
Förbundsstyrelsen beslutade vid det senaste styrelsesammanträdet i maj att lägga ett antal av fastigheterna i bolag.
–Ett av flera skäl till detta är att det vid en eventuell framtida försäljning är mer ekonomiskt att ha fastigheter i bolag, säger Håkan André.
Den som säljer direktägda fastigheter måste skatta 22 procent av reavinsten, men att sälja ett bolag som består av en fastighet är skattefritt.
Bolagiseringen innebär inte att fastigheterna ska säljas direkt, men kan sägas vara ett första steg mot en försäljning.
Varför gör Lärarförbundet detta just nu?
–Vi ser ett långsiktigt behov av att stärka konfliktfonden, särskilt eftersom vi ser att medlemmarnas löner ökar och konfliktfondens storlek är direkt beroende av hur höga medlemmarnas löner är, säger Håkan Andrée.
Vad vinner medlemmarna på detta?
–Att vara starkt ekonomiskt rustat ger förbundet makt och inflytande, inte minst inför kommande avtalsrörelser.
Förbundet har olika planer för olika fastigheter, beroende bland annat på om de är i behov av kostsamma upprustningar eller om de är nödvändiga för den egna fackliga verksamheten. Den preliminära planen är att löpande under kommande år sälja fyra fastigheter (värda cirka 240 miljoner kronor), att väga tre fastigheter (värda 470 miljoner kronor) mot andra investeringsalternativ samt att behålla fem fastigheter (värda 358 miljoner kronor) som är viktiga för verksamheten – bland annat förbundskontoret Lärarnas hus i Stockholm.
Förbundsstyrelsen har också reviderat förbundets placeringspolicy och understryker att innehavet av direktägda fastigheter ska minska ytterligare. Det står att pengarna i stället kan användas för att investera i till exempel fastighetsfonder. Fonder innebär inga åtaganden för Lärarförbundet när det gäller krävande upprustningar och eventuellt missnöjda hyresgäster.
Använder Lärarförbundet sina fastigheter också för en intern bostadskö?
–Nej, Lärarförbundet har ingen intern bostadskö och alla vakanser lämnas till bostadsförmedlingen. Beslut om undantag kan göras om Lärarförbundet har egna specifika behov, säger Håkan André.
Sådana undantag kan enligt placeringspolicyn vara för ledamöter i förbundsstyrelsen eller om anställda behöver bostad på grund av ”särskilda behov”.
I dag har 15 av förbundsstyrelsens ledamöter, vilka bor på annan ort än i Stockholmsregionen, tillgång till varsin lägenhet. Fyra anställda som bor långt från Stockholm har tillgång till övernattningslägenheter som de själva betalar för. Dessutom kan Lärarförbundet erbjuda lägenhet om kansliet vill få någon anställd ute i landet att flytta till och arbeta i Stockholm.
Stefan Helte