Vart fjärde barn från förskolan till årskurs tre känner sig otrygga någonstans i skolan, enligt en rapport från Friends. Också enligt Bris är det vanligt att samtal från barn i just dessa åldrar handlar om bristen på trygghet i skolan.
Friends har för första gången kartlagt de allra yngsta skolbarnens röster om mobbning. I enkäten, där 13.000 elever har fått svara, har frågorna utformats så att barnen kan lyssna på frågorna och klicka på bilder för att svara.
Av eleverna i förskolan upp till årskurs tre uppger 40 procent att de känt sig otrygga på skolan, framför allt på toaletten, på skolgården och i omklädningsrummet. Vart fjärde barn är rädda att vara ensamma på rasten.
– Det är svårare att prata om mobbning när det gäller de yngre barnen, för det finns en sorts acceptans att det kan vara lite bråkigt och stökigt. Men med en sådan inställning är risken att man missar de barn som är utsatta, säger Friends generalsekreterare Lars Arrhenius till Ekot.
Barn i dessa åldrar talar också i högre grad än äldre barn om otrygghet i skolan i sina samtal till Bris (Barnets rätt i samhället), berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare i Bris.
– Ofta säger just de yngre skolbarnen att de inte vet vem de ska prata med eller vilken vuxen de ska vända sig till i skolan. För dessa elever är det särskilt viktigt att vuxna skapar en trygg introduktion i skolgången för att förebygga mobbning och kränkning längre fram, säger han.
En bidragande orsak till de yngre elevernas känsla av otrygghet kan vara att skolan för många av dem är en helt ny miljö och att de därför upplever situationen som särskilt osäker, resonerar Magnus Järeskog.
– Men det förtar inte allvaret i rapporterns resultat om verkliga kränkningar, säger han.
I Friends enkät svarar så många som hälften av eleverna i förskolan upp till årskurs tre ja på frågan om någon annan elev har gjort något dumt mot dem så att de blev ledsna.
Däremot visar sig de yngre eleverna också en större tillit till vuxna på skolan jämfört med äldre barn, något enligt rapporten kan hänga samman med att de också är mer benägna att berätta om olika negativa händelser i skolan.
Sedan Barn- och elevombudet (BEO) bildades för 10 år sedan har barn och elever kunnat få skadestånd för kränkande behandling i skolan. Totalt har omkring 10 miljoner kronor betalats ut i skadestånd sedan dess. Enligt Skolinspektionen brister också skolorna ofta i sitt arbete mot kränkande behandling.
Av de 4.000 anmälningar om året som Skolinspektionen får in gäller 40 procent kränkande behandling i skolan, både verbal och fysisk, berättar en av Skolinspektionens enhetschefer Elizabeth Malmstedt för TT.
– I två tredjedelar av de anmälningar om kränkning som myndigheten utreder har huvudmannen, alltså barn- och utbildningsnämnden, brustit i att hantera signaler från elever om kränkning. Något som i sin tur kan bero på att skolpersonal inte meddelar rektor om kränkning bland elever eller att rektor inte framför signaler om mobbning till huvudmannen, påpekar hon.