Lärarnas tidning frågade sex lärare på Farsta gymnasium i Stockholm.
Daniel Ghebrengus, matematik och fysik.
– I naturvetenskapliga ämnen är det väldigt svårt att sätta högre betyg än vad proven visar, bara för att man gillar eleven eller vill få högre lön. Om jag ska vara ärlig är jag stenhård på det. Det beror inte på att jag är en bättre lärare än andra utan att jag vet av egen erfarenhet att kraven måste vara höga om eleverna ska klara framtida högskolestudier.
– Den nya betygsskalan är bra – jag har länge efterfrågat högre kunskapskrav. Mina prov är nästan alltid svårare än de nationella proven, vilket eleverna ofta påpekar. För att få A måste de prestera perfekt.
Marie Leuf, svenska och engelska.
– Jag tror absolut att lärare kan påverkas av vilken elevsammansättning de har och att betygen därför blir relativa i stället för målrelaterade.
– Om man bara har elever med sämre förkunskaper kan det vara så att det blir enklare att få ett A än tvärtom till exempel. En orsak kan vara att det inte finns kriterier för alla betygssteg, vilket ökar risken för subjektiva tolkningar.
Ivan Vecanski, karaktärsämnen på barn- och fritidsprogrammet.
– Jag tror att risken att lärarens bedömning påverkas av hur klassen ser ut har ökat med den nya betygsskalan. Eftersom det är fler steg, är det lättare att bli påverkad av annat än kriterierna.
– Jämfört med Serbien, som jag kommer ifrån, har den svenska skolan väldigt tydliga kursmål och betygssteg. Men den gamla betygsskalan var bättre, det var lättare att bedöma eleverna. Nu är det svårt att sätta rättvisa betyg.
Elisabeth Alvring, geografi och samhällskunskap.
– Dessvärre tror jag att lärare anpassar sin bedömning efter vilka elever de har. En lösning skulle kunna vara att alla lärare undervisar i grupper med olika elevsammansättningar. Man bör också ha en pågående diskussion i arbetslagen om betyg och bedömning.
– Kursplanerna har blivit mer detaljerade och kan vara svårare att tolka, både för lärarna och för eleverna. Det är fler moment att överblicka.
Martin Johansson, engelska och tyska.
– Det kan finnas en tendens till det. Men framför allt kan jag uppleva att vissa skolor lägger för stor tonvikt vid de nationella proven och lägger ned mycket tid på att förbereda eleverna på just dessa utan att ta hänsyn till hela det centrala innehållet.
– De nya kursplanerna är mer omfattande och ställer generellt högre krav på eleverna. På ett sätt har det blivit mer rättvist eftersom det finns fler godkända steg. Men många elever är oroliga eftersom de upplever att det blivit svårare att få bra betyg.
Anneli Blomberg, svenska som andraspråk och engelska.
– Vår skola har många elever med låga meritvärden när de börjar här. Men det har snarare, åtminstone med gamla betygsskalan, varit så att eleverna fått lägre betyg än vad nationella proven visar.
– Ett problem är att det är otydligt vad som menas med de olika begreppen i kunskapskraven. Hur ska man till exempel definiera formuleringen "ett till viss del underbyggt resonemang"?