Låt oss få vara en resurs

Folkhögskolorna är en viktig väg in i det svenska samhället för många nyanlända.

I regeringens vårbudget fanns en välkommen förstärkning av anslaget till folkhögskolorna på 300 miljoner kronor som bland annat ska ge ytterligare 3 000 platser. Det enda problemet är att det är fråga om enskilda satsningar och inte permanenta anslag.

Folkhögskolans arbetssätt är särskilt väl lämpat att ge ­nyanlända deras första insikter i svenska språket och samhället. På folkhögskolorna vet man hur man ska möta människor som varit utsatta för svåra situationer.

Eftersom det inte finns någon betygshets har man tid på sig och kan inrikta sig på att stärka deltagarnas självför­troende. Folkhögskollärare har stor vana att undervisa ­människor med skiftande utbildningsbakgrund.

Folkhögskolorna ska stärka och utveckla demokratin och för människor som kommer från diktaturer är en viktig del av integrationen att förstå vad det innebär att leva i ett demokratiskt samhälle.

En en enkät har Förbundet Folkhögskollärarna frågat folkhögskol­lärare hur de bedömer förutsättningarna för att ta emot nyanlända på sina skolor. 65 procent anger att deras folkhögskola har den möjligheten. Många av dem — 41 procent — uppger att deras folkhögskola också har möjlighet att ta emot ensamkommande barn.

Folkhögskolorna är väl lämpade att ta emot just denna grupp. Därför menar också 97 procent av de tillfrågade att folkhögskolorna kan underlätta integrationen i mycket hög och ganska hög grad.

Förbundet Folkhögskollärarna efterlyser ­följande kraftfulla satsningar:

• Gör de tidsbegränsade an­slagen permanenta. Det vinner både samhället och del­tagarna på.

• Gör det möjligt för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin att få en yrkesutbildning även på folkhögskola.

Utbildningsbehoven bland nyanlända under de närmaste åren kommer att öka starkt och folkhögskolorna kan spela en väsentligt större roll i dag för att bidra till att nyanlända finner sig till rätta i sitt nya land.