Fristående förskolor går miste om det statliga lärarlönelyftet. Utbildningsministern står fast vid att endast skolhuvudmän kan ansöka om pengarna.
Cirka 60 000 särskilt kvalificerade lärare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare beräknas få ta del av de 3 miljarder kronor som regeringen satsar på lärarlönelyftet under läsåret 2016—17.
Men anställda på drygt 90 procent av landets 2 673 fristående förskolor omfattas inte av lönesatsningen. Skälet är att deras förskola inte drivs av en skolhuvudman vilket är ett krav för att få ansöka hos Skolverket om pengarna.
De fristående förskolorna motsvarar en fjärdedel av Sveriges cirka 10 000 förskolor.
Friskolornas riksförbund är kritiskt och anser att reglerna gör att konkurrensen snedvrids. Kommunala skolhuvudmän och ett fåtal stora fristående aktörer får nu statligt stöd som innebär att de kan konkurrera med högre löner till sina förskollärare. Om förskolor och fritidshem ska omfattas av lärarlönelyftet ska det ske på lika villkor, anser förbundet.
— Detta är väldigt olyckligt. Det blir en snedfördelning av pengarna. Vi har inte fått någon förklaring av regeringen annat än att man vill koppla lärarlönelyftet till grundskolan, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
Bror Thorén driver nio mindre förskolor i Stockholms län och har cirka 15 anställda förskollärare, men kan inte söka statsbidraget.
— Jag känner mig maktlös. I Stockholm råder en otrolig brist på förskollärare. Vi lägger redan massor av tid och pengar på att hitta förskollärare för att leva upp till kraven. Nu dubbelbestraffas vi genom att få svårare att rekrytera samtidigt som lönekraven ökar. Vi försöker konkurrera på andra sätt men lönen är i slutändan viktig för de anställda, säger han.
Regeringens huvudsakliga syfte med lärarlönelyftet är att höja statusen och öka attraktiviteten i yrket för lärare i grundskola och gymnasium.
I förlängningen hoppas man att det ska höja kunskapsresultaten i den svenska skolan.
I ett sent skede beslöt regeringen att även förskollärare, fritidspedagoger och rektorer skulle kunna omfattas av lärarlönelyftet, om skolhuvudmannen anser att de uppfyller de uppsatta kvalifikationskraven.
Trots kritiken från friskolorna står utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) fast vid beslutet att endast skolhuvudmän får söka det statliga bidraget för lärarlönelyftet.
— Jag har förståelse för att de fristående förskolorna inte tycker att detta är en bra konstruktion. Men för att få många att söka har vi valt ett bidragssystem som inte är för komplicerat och då är detta den bästa avgränsningen, säger Gustav Fridolin.
Han poängterar att lärarlönesatsningen i huvudsak är till för att vända resultaten i grund- och gymnasieskola där man har svårast att rekrytera behöriga lärare.
— Eftersom Sverige har ett sammanhållet skolsystem har vi sagt att de som också har förskolor ska kunna använda en del av pengarna till lönelyft där, säger Gustav Fridolin.
En utredare kommer att se över hur man ska kunna väva samman karriärlärarsystemet och lärarlönelyftet framöver.
— Vi vill att dessa två statsbidrag ska bindas samman och då måste man titta även på avgränsningarna för statsbidragen. Jag är övertygad om att detta kommer att fortsätta att vålla diskussion, säger Gustav Fridolin.