Regeringen drar tillbaka förslaget att låta arbetsgivarna betala 25 procent av kostnaden för långtidssjukskrivningar. Istället har facken och arbetsgivarna kommit överens om att samarbeta för att få ner sjuktalen.
Det var i våras som regeringen presenterade den så kallade hälsoväxlingen för att få bukt med de skenande sjuktalen. Sedan 2010 har de ökat med 78 procent.
Hälsoväxlingen gick ut på att arbetsgivarna skulle betala 25 procent av sjukskrivningskostnaden efter 90 dagars sjukskrivning. Tanken var att åtgärden skulle stimulera arbetsgivarna att bli mer aktiva i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.
Men förslaget fick kritik från remissinstanserna – bland annat för att lägga kostnader på arbetsgivarna och för att leda till en tuffare arbetsmarknad där människor med en sjukskrivning i bagaget får svårare att få jobb.
På tisdagen meddelade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll att hälsoväxlingen tas bort ur höstbudgeten. Detta sedan fack och arbetsgivare kommit överens om egna åtgärder för att minska sjukfrånvaron.
– Jag har nu tagit emot avsiktsförklaringar från parterna om hur de ska samarbeta för en långsiktigt bättre hälsa på arbetsplatserna, säger Annika Strandhäll.
Bland undertecknarna finns bland annat Sveriges kommuner och landsting (SKL) och lärarfacken. Mattias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet, är nöjd med att man har fått med SKL och andra huvudmän på att det finns ett samband mellan resurser och möjligheten att utföra skoluppdraget.
– Det löser ni i arbetslaget har det alltför ofta hetat men nu är vi överens om att skolledare måste ha rätt resurser och bemanning för att kunna ta sitt arbetsmiljöansvar, säger han.
En av de saker man har kommit överens om är att ta fram ett stödpaket till kommuner med hög sjukfrånvaro, där åtgärderna utgår från kända frisk- och riskfaktorer.
– Vi ska synliggöra det som skapar sjukskrivningar och se till att kostnaderna för sjuktalen synliggörs i hälsobokslut hos samtliga huvudmän, säger Mattias Åström.
Karin Lindgren