Fler timmar i matte och teknik. Det ingår i regeringens förslag till stadieindelad timplan för grundskolan. Men krav från en riksdagsmajoritet om mer idrott får kalla handen.
Matematikutbildningen i grundskolan föreslås öka med 105 timmar till totalt 400 timmar i högstadiet. Tiden tas från ämnet elevens val, berättade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vid en pressträff på Skanskvarnskolan i Årsta i Stockholm.
Elever ska också få den undervisningstid de har rätt till och som behövs för att nå kunskapskraven till gymnasiet.
Timplanen ska bli stadieindelad för att skolorna ska få bättre koll på sin undervisningstid i de olika ämnena. I dag kan tiden variera mellan skolor.
En satsning på matte är okontroversiell – de svenska resultaten sjunker snabbt i ämnet och hindrar många att nå gymnasiebehörighet. Sverige har också relativt få mattetimmar enligt Fridolin.
Även teknikämnet ska stärkas till minst 200 timmar i hela grundskolan.
– Tekniskt kunnande är i det moderna samhället en demokratifråga, säger Fridolin, som påpekar att människor möter tekniken i dag i alla branscher.
Från borgerligt håll stöds en stadieindelad timplan och mer matematik, men partierna är kritiska ändå.
– Regeringen har misslyckats med att införa matten, säger Camilla Waltersson Grönvall (M), talesperson i utbildningsfrågor.
Hon anser att en mattesatsning borde ha skett redan från denna hösttermin.
En majoritet i riksdagen – Alliansen och SD – vill också ha fler idrottstimmar, men det vill inte regeringen.
– Mer betygsatt idrotts- och hälsoundervisning är inte det som gör att de barn som rör sig minst kommer att göra det i större utsträckning, säger Fridolin.
Det viktiga är att de rör sig varje dag, på rasterna exempelvis, anser han.
Förslaget går nu på remiss. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017, med undantag för utökningen av matematiktimmarna som får vänta till 1 juli 2019.