Två av tre grundskolerektorer uppger att det blivit svårare att få tag i lärare det senaste året.
Bara en av fem grundskolor med årskurs 9 har lyckats fylla tjänsterna med behöriga ämneslärare.
— Det är det svåraste året av mina 27 år som skolledare, berättar Lennart Norrevik, rektor för Segeltorpsskolan i Huddinge, som har fått anställa obehöriga för att fylla vissa lärartjänster.
Över 800 rektorer har svarat på Lärarnas tidnings enkät om rekryteringsläget inför hösten. Den samstämmiga bilden är att lärarnas rörlighet på arbetsmarknaden har ökat, inte minst på grund av möjligheten att få upp lönen med åtskilliga tusenlappar. Bra för individen, men inte nödvändigtvis för skolan, kollegerna eller för eleverna, som inte får kontinuitet i sin undervisning, kommenterar flera rektorer.
Lärarförbundet har uppmanat lärare att söka nya tjänster för att få upp sin lön.
— Det vi ser är att lärare står upp för sitt värde. Skulle det bli en kultur där lärare har som enda strategi att få upp sin lön genom att byta arbetsplats har vi problem. Men att nappa på erbjudande om nytt jobb när det råder lärarbrist är inget konstigt, säger förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Karriärtjänstereformen och lärarlönelyftet har också bidragit till rörligheten, då lärare söker sig till andra skolor när de inte får del av satsningarna, berättar flera rektorer. Samtidigt får nyrekryterade lärare löner som ligger högt jämfört med de lärare som valt att stanna. Det bygger ett missnöje.
— Jag förstår den frustration som många lärare känner över att man inte värderas utifrån den kompetens man har. Det gäller alla lärare. Men lärarlönelyftet är en unik satsning på att uppvärdera yrket, säger Johanna Jaara Åstrand.
Rektorerna i undersökningen pekar också på att höjda lärarlöner betyder att de får dra ner på lärartätheten, eftersom skolans budget inte ökar.
— Det blir en löneglidning, och då hänger budgeten inte med. Men min bild är att kommunerna under de senaste fem, sex åren verkligen har satsat på skolan, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
— Nu har vi börjat få en lönespridning i yrket som vi inte haft tidigare, då gäller det att hitta en balanspunkt som signalerar både att bra lärare ska ha bra lön och att lärare ska ha bra betalt generellt, säger han.
Johanna Jaara Åstrand tycker att SKL kunde göra mer för att satsa på skolan lokalt.
— Det handlar om prioriteringar, säger hon.
Per-Arne Andersson menar att det sker men att läget med striktare behörighetsregler och tusentals nyanlända elever kommer att göra att bristen på lärare och de problem den medför snarare kommer accelerera de kommande åren.
— Det förs en intensiv diskussion inför nästa års budget i kommunerna. Det kommer både handla om att skjuta till pengar och att effektivisera, säger han.
Lotta Holmström