Rektorer vittnar om ett allt svårare rekryteringsläge där andra skolor sliter i lärarna och erbjuder högre löner. Över hälften anger att lärare på den egna skolan har blivit headhuntade under året.
Det svåra läget har fått en del att pröva nya rekryteringsmetoder. Jonas Tagesson är rektor på Gällö skola i Bräcke. Han valde för första gången att anlita en rekryteringsfirma.
— De erbjuder att ta fram kandidater, och leder det inte till något behöver man inte betala. Men så hörde mina rektorskolleger i kommunen av sig och frågade vad företaget höll på med. Firman hade ringt deras lärare och försökt rekrytera dem. Då fick jag säga ifrån, säger han.
Traditionell annonsering är fortfarande vanligast när det gäller att få tag på lärare. Men få nöjer sig med enbart det. Nästan varannan rektor använder sig av sociala medier i rekryteringen, fristående skolor mer än kommunala.
Fristående skolor rekryterar även mer aktivt från andra skolor i kommunen. 21 procent har gjort det, jämfört med 6 procent av de kommunala skolorna.
Jonas Tagesson fick erbjuda betydligt högre ingångslöner, cirka 3 000 mer än tidigare år, till de lärare han anställt inför hösten. Det har varit mycket svårt att få tag på dem.
— Vi får inga sökande, inte ens obehöriga längre, säger han.
Till slut lyckades han ändå fylla de flesta tjänster på sin skola, men han blev tvungen att anställa några obehöriga. Att använda sitt och lärarnas kontaktnät har fungerat bäst.
Närliggande Östersund har systematiskt höjt lärarlönerna och Bräcke ligger nu efter. Jonas Tagesson förstår att lärarna vill få upp sin lön genom att byta jobb.
— Det borde de kanske gjort för länge sen, tänkt på sig själva mer än på kallet, säger han.
Lotta Holmström