Antalet studenter med funktionshinder ökar kraftigt. Många ber om hjälp alldeles för sent.
I fjol fanns 12 220 studenter med olika funktionsnedsättningar på Sveriges universitet och högskolor. På fem år har gruppen ökat stort. Siffran gäller dem som ansöker om särskilt pedagogiskt stöd från lärosätenas lokala samordnare. Största gruppen är studenter med dyslexi eller andra specifika läs- och skrivsvårigheter. Men även studenter med neuropsykiatriska diagnoser ökar stort.
Monica Svalfors, nationell samordnare för pedagogiskt stöd vid Stockholms universitet, är dock övertygad om att det finns ännu fler med funktionsnedsättningar på lärosätena.
— Vi vet att det finns ett mörkertal. Det handlar bland annat om de studenter som av olika skäl inte vill ta kontakt. En del vill dölja sin funktionsnedsättning för lärare och andra studenter, säger Monica Svalfors.
Vissa elever med funktionsnedsättningar klarar grundskolan och gymnasiet med mer eller mindre stöd. Men på högskolan blir det stopp för många ifall de inte efterfrågar det stöd de har behov av. Det kan leda till att de snabbt kommer efter och tvingas hoppa av.
— En del kontaktar tyvärr sina lärare först när det drar ihop sig till tentor.
Men att det finns ett mörkertal i statistiken behöver inte vara negativt. En ljuspunkt som Monica Svalfors ser är att kunskapen om funktionsnedsättningar har ökat. Lärosätena har, enligt henne, blivit bättre på att erbjuda mer generella stöd. För studenter med vissa funktionsnedsättningar kan generella åtgärder räcka långt. De kan lösa sin anpassning med hjälp av exempelvis lärare eller bibliotekarier.
Men studenter som behöver mer omfattande anpassningar måste i god tid kontakta den lokala samordnaren på sitt lärosäte. Det kan exempelvis ta ett par månader att få studielitteratur inläst ifall den inte finns som ljudbok eller i punktskrift. All inläsning sker via den statliga myndigheten för tillgängliga medier och studenterna får del av materialet genom låne-id på legimus.se.
Annelie Högström på Linköpings universitet ingår i det nationella nätverket av lokala samordnare för pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättningar.
— Det har hänt mycket bara under de senaste fem åren. Studenterna är mer rättframma och många har med sig utredningar av funktionsnedsättningar från tidigare skolgång. Det är jättebra. Ingen ska behöva skämmas utan de ska ha samma villkor som andra studenter, säger hon.