Elever som utmanas att lösa kreativa matematikproblem får bäst resultat. Det visar en djupanalys av matematikdelen av Pisa 2012. – Svenska lärare borde utmana elever mer, anser forskaren Mathias Norqvist.
I en ny OECD-rapport har forskare undersökt sambandet mellan undervisningsstrategier och elevernas resultat i Pisa. Det visar sig att elever som ofta får utmanande undervisning – till exempel att de ställs inför komplexa problem som de får fundera ut en lösning till – över lag har bättre resultat på PISA-provet i matematik.
– Det är viktigt att ha olika undervisningsstrategier för olika tillfällen. Sen är det intressant att se att de elever som presterar allra bäst har fått utmaningar i sin undervisning, säger Helena Karis på Skolverket, en av dem som skrivit den svenska analysen.
Skolverket lyfter i sin analys även fram ett par andra viktiga resultat:
- Svenska elever får mindre utmanande undervisning än elever i länder med toppresultat på PISA:s matematikprov.
- Undervisning som går ut på att lära sig utantill kan ha en positiv inverkan på lågpresterande elever.
Studien visar också att svenska lärare använder individanpassad undervisning mer än lärare i andra länder.
Sambanden ska inte ses som orsakssamband. ”Det kan lika gärna vara så att lärare väljer strategi utifrån sina förväntningar på eleverna eller utifrån vilka färdigheter eleverna har”, står det i rapporten.
Alla fyra undervisningsstrategier (se faktaruta) kan vara bra i olika situationer beroende på lektionens syfte, anser Helena Karis.
Men det finns forskning som visar att elever presterar bättre när de tvingas fundera ut lösningar själva jämfört med att lösa uppgifter utifrån givna exempellösningar. Det har forskaren Mathias Norqvist vid Umeå universitet visat i sin nyutkomna avhandling.
– Vi har låtit gymnasieelever lösa uppgifter som varit av imiterande karaktär och uppgifter som är mer kreativa och uppmanar eleverna att tänka till själva och också motivera sitt val av metod för att lösa uppgifterna. De som utmanats med mer kreativa uppgifter har fått bättre resultat, säger han.
Tvärt emot vad Pisa-studien visar gäller det i högsta grad lågpresterande elever.
– Det bör gå att hitta nivåer av kreativa uppgifter som fungerar väldigt bra för dem, säger han, men poängterar samtidigt att hans studier gäller gymnasieelever på naturvetenskapliga programmet.
Mathias Norqvist beklagar att svenska elever möter utmanande uppgifter i så låg grad jämfört med elever i andra länder. Han tror att den stora skillnaden ligger i själva undervisningen och i skolkulturen i de olika länderna.
– Jämförande studier har visat att läromedlen ser ganska så lika ut i olika länder och innehåller en hög grad av imitativa uppgifter och förhållandevis få kreativa uppgifter. De kreativa uppgifterna är dessutom ofta i slutet av kapitlen vilket gör att inte alla elever tar del av dem.
– Däremot kan det skilja sig åt hur man undervisar i klassrummet och hur viktig skolan anses vara. Kanske är vi lite mer läromedelsstyrda i Sverige jämfört med länder som presterar bra i Pisas matematikprov. Svenska lärare borde utmana elever mer. Matematikämnet är det mest traditionellt upplagda av alla ämnena och också ett ämne som en hel del elever tycker minst om. Då kan det vara bra att låta eleverna göra lite andra typer av uppgifter, att utmana dem mer, säger han.
Nyligen visade Skolinspektionens stora skolenkät för 2015 att en tredjedel av niondeklassarna tycker att de generellt får för lite utmanande uppgifter.
– Våra rapporter och vår tillsyn visar också att det återkommande händer att elever inte utmanas tillräckligt, sa Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo till TT.
Lotta Holmström