Ingen obligatorisk högskolebehörighet på yrkesprogram och ingen skolplikt i gymnasiet. Däremot föreslår gymnasieutredningen en övergång till ämnesbetyg. Den över tusen sidor tjocka utredningen innehåller totalt 97 förslag för en förändrad gymnasieskola.
Ett huvuduppdrag för utredningen, somöverlämnades till regeringen på måndagen, har varit att föreslå hur fler elever ska kunna fullfölja en gymnasieutbildning. I dag är det nära en tredjedel av eleverna som inte tar en examen inom fyra år.
Ett förslag som ska göra eleverna bättre rustade är kravet på minst godkänt betyg i tolv ämnen från grundskolan för att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram. Jämfört med i dag innebär det skärpta krav för yrkesprogrammen.
– Med fler godkända grundskolebetyg klarar sig eleverna bättre. Yrkesprogrammen är också krävande program, kommenterar utredaren Helén Ängmo.
En fråga som diskuterats flitigt och som anses skapa stress hos eleverna är dagens kursbetyg. Utredningen har lämnat två förslag till att införa ämnesbetyg. Ett förslag är att enbart de gymnasiegemensamma ämnena ska ha ämnesbetyg. Det andra förslaget, som utredningen föredrar, är att införa ett nytt system med ämnesbetyg i samtliga ämnen.
Gymnasieminister Anna Ekström (S) är positiv till att förslagen om ämnesbetyg finns med i utredningen.
– Att gå mot ämnesbetyg tror jag är klokt, kommenterar Anna Ekström, men menar samtidigt att det är för tidigt att säga vilket av de två förslagen som regeringen kommer att gå vidare med.
Introduktionsprogrammen samlar i dag 23 procent av eleverna. Det största programmet är språkintroduktion och här föreslås flera åtgärder för att fler elever ska gå vidare och få examen från ett nationellt program. Det är bland annat ökad rätt till heltidsstudier och att språkintroduktion ska kunna ha inriktningar mot yrkesämnen.
Ett sätt att öka intresset för yrkesprogram är att högskolebehörighet ska ingå som grund men att man ska kunna välja bort den. En ny inriktning med yrkesprofil föreslås också för ekonomiprogrammet.
Flera förslag kommer att kräva mer undervisningstid. Det är till exempel rätten att läsa särskild behörighet på yrkesprogram, mer individanpassat stöd, estetiskt ämne på alla nationella program och förlängd utbildningstid för att klara examen. Frågan är om det finns tillräckligt med lärare till de nya uppdragen.
– Förslagen har formats för att kunna genomföras med den bakgrund vi har. Jag har till exempel bara föreslagit en viss utökning av undervisningstid som 50 timmar på yrkesprogram. Införande av ämnesbetyg är också något som kan underlätta för lärarna på sikt. Att som i dag bedöma och informera vid varje kurs är tidskrävande, säger Helén Ängmo.
Nästan alla ungdomar, 99,3 procent, påbörjar en gymnasieutbildning senast inom två år efter grundskolan. Något förslag om obligatorisk gymnasieskola finns inte med i utredningen men skollagen ska kompletteras med ett övergripande mål att alla ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Hemkommunen och rektorerna kommer också att ges större ansvar för att motverka studieavbrott.
Moderaternas skoltalesperson Camilla Waltersson Grönvall välkomnar förslagen om ämnesbetyg.
– Vi behöver en grundlig utvärdering av det kursutformade gymnasiet och ta ett helhetsgrepp på hur en ämnesutformad gymnasieskola ska kunna utformas. Vi välkomnar också förslaget om koppling till yrkesämnen på språkintroduktion, säger hon.
Även Liberalerna är positiva till ämnesbetyg, men saknar förslag om tvååriga yrkesutbildningar.
Förslagen i "En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning" ska kunna sjösättas till hösten 2018.
Införandet av ämnesbetyg behöver utredas ytterligare och kan införas år 2020 eller 2021 enligt utredningen.