Arbetsgivarna har stora möjligheter att variera storleken på lärarlönelyftet. Men de flesta kommuner har valt att höja med samma summa till de utvalda lärarna.
Regeringen har varit tydlig med att lärarlönelyftet ska leda till rejäla löneökningar för de särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger som väljs ut. Samtidigt har den gjort det möjligt för huvudmännen att höja lönerna olika mycket för olika medarbetare.
För att uppnå det dubbla syftet har regeringen slagit fast att lönerna ska öka med mellan 2 500 och 3 500 kronor. Men detta ska vara ett genomsnitt för dem som får lyftet hos huvudmannen. Så länge snittet hålls kan löneökningarna vara hur höga eller låga som helst för enskilda medarbetare.
Trots det väljer 56 procent av kommunerna att ge alla utvalda lärare, förskollärare och fritidspedagoger exakt samma ökning. 44 procent väljer att differentiera löneökningarna. Det visar en enkät som Lärarnas tidning har gjort och där 80 procent av kommunerna svarade. På frågan om lönesumman svarade 67 procent.
En av de kommuner som har differentierat löneökningarna allra mest är Sundsvall. Där kan lönepåslagen variera från 500 till 4 500 kronor.
— För oss har det varit en grundpelare att ha stor flexibilitet för rektorerna. Lärarnas löner är ju individuella och differentierade, säger samordnare Rolf Bäckman på Sundsvalls kommuns HR-enhet.
Han påtalar att löneökningen ska bygga på en prestation relaterad till de kriterier som regeringen beslutat om.
— Det är inte möjligt att värdera varje prestation på exakt samma sätt.
Att lägsta summan hamnade på 500 kronor motiveras med att även små prestationer ska kunna belönas. Motiveringen till att högsta summan blev 4 500 kronor var att löneökningen då hamnar just under de 5 000 kronor som gäller för förstelärarna.
Trots att det har funnits möjlighet för rektorerna att använda lönepåslag i 500-kronorssteg har besluten om vilka som ska få vad inte varit lätta.
— Rektorerna har lagt ner mycket energi på detta. Men det är inte lätt att med precision avgöra om en lärare ska ha 500 eller 1 000 kronor i löneökning, säger Rolf Bäckman.
Stockholm har valt rakt motsatt väg. Där får alla utvalda lärare och fritidspedagoger 2 600 kronor i löneökning och de utvalda förskollärarna 2 750 kronor.
Att Stockholm valde en fast lönesumma har två orsaker. Dels en administrativ — i en storstad med stor rörlighet och med 4 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger som får lärarlönelyftet, är det lättare att administrera ett enhetligt lönepåslag. Dels var det en önskan från cheferna inom grundskolan och gymnasieskolan.
— De ville ha ett lågt påslag, så att det skulle räcka till så många som möjligt. Och de ville ha ett enhetligt påslag, säger personalchef Astrid Gadman på Stockholms stads utbildningsförvaltning.
Lärare har individuella och differentierade löner. Är det inte rimligt att differentiera löneökningarna även i lärarlönelyftet?
— I den ordinarie löneöversynen väger vi bland annat in efterfrågan och tillgång, lärarens erfarenhet och uppdragets komplexitet. I lärarlönelyftet är det ett antal av regeringens beslutade kriterier som avgör. Så det är lite som att jämföra äpplen med päron.
Astrid Gadman tycker att den statliga förordningen om hur pengarna i lärarlönelyftet ska fördelas är extremt detaljerad i vissa avseenden medan den inte ger vägledning i andra.
— Det hade varit bättre om vi hade fått större frihet att själva hantera pengarna.
Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) har inga synpunkter på om huvudmännen bör välja en fast eller en differentierad lönesumma:
— Det viktiga har varit att det inte skulle bli för låga löneökningar, utan att den lärare som har tagit på sig extra ansvar ska märka detta i lönekuvertet. Men vi har också gett huvudmännen ett spann där de kan välja hur de vill lägga sig.