Hon vill öka lusten att lära

Psykisk ohälsa och stress­relaterade problem ökar hos unga. Höga krav, konstanta störnings­moment, sömnbrist och ett aldrig sinande informationsöverflöd är några bakom­liggande faktorer, enligt idrottsläraren Malin Gutestam. Under flera år har hon drivit pilotprojektet »Unga hjärnor« där gymnasie­elever i Helsingborg får lära sig mer om vad en tonårshjärna behöver i vardagen för att fungera på bästa sätt. Hur den unge kan reducera stress, få en bättre sömn och — i förlängningen — hitta studiemotivation och glädje över att lära sig saker.

— Det handlar om att förstå mer om hur hjärnan fungerar och hur man gör val för att inte hamna i stress. Vi har sett märkbara ­positiva effekter av pilotprojektet på elevernas hälsa, säger Malin Gutestam.

Nyligen tilldelades hon ett av årets fyra Helgepris, Sveriges största lärarpris på 125 000 kronor där facken inom skolan är med och utser stipendiaterna. Pengarna gör det möjligt för henne att slutföra ett bokprojekt om tonårshjärnan, stress och lärande. Boken tar fasta på den ­senaste forskningen, men också de erfarenheter som Malin Gutestam gjort i pilotprojektet. Boken riktar sig både till elever, som ett verktyg för att de på egen hand kan skapa sig en bra studieteknik, och till föräldrar och lärare som vill stötta.

— Jag ser otroligt mycket potential hos de unga, men man måste ge dem rätt förutsättningar för att lyckas. Det finns mycket man kan lära sig redan som ung för att ta hand om sin hjärna och kropp bästa sätt. Föräldrar, skola och unga behöver hjälpas åt för att skapa en bra studiemiljö där eleverna känner att det är roligt att lära sig saker, säger hon.

Och hur agerar man då som förälder när tonåringen kommer hem från skolan och är trött? När lusten att göra läxorna är noll och skolämnet är urtråkigt och obegripligt.

— En metod jag använde när mina egna barn var tonåringar var att först fokusera på de ämnen som de tyckte var intressanta — hur pluggar man till dem? Hur kan man sedan föra över den strategin till de tråkiga ämnena? Fungerar inte det kan man belöna sig själv med pauser med motiverande aktiviteter för att stimulera hjärnan, säger Malin Gutestam.

Lärare kan bidra till minskad stress genom att skaffa mer kunskap om hur tonårshjärnan är beskaffad.

— Vårt arbetsliv har blivit allt mer gränslöst och det gäller även studiesituationen på gymnasiet. En person som börjar på gymnasiet är kanske inte redo att ta in all information och hantera de förväntningar som nya lärare och sammanhang innebär. Som lärare kan man stötta när det gäller planeringen, genom att bryta ner uppgiften i mindre beståndsdelar och ge exempel på hur man själv hade lagt upp arbetet.

En faktor som kan minska stressen är god sömn. Tonåringar har förskjuten sömnrytm och ett större sömnbehov än vuxna.

— Sömn är extra viktigt för en tonårshjärna, utan den blir man mer negativ, tappar motivation och får svårare att minnas. Man känner sig stressad över att hinna med skolarbetet och då sover man sämre och får ännu mindre ork. Det blir en ond cirkel.