Nära två tredjedelar av ungdomarna tycker att skolan ger för dåliga kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar. Det gör många av dem oroliga inför framtiden, visar en ny undersökning.
Två av tre ungdomar anser inte att skolan ger eller har gett dem tillräcklig kunskap för att ha koll på arbetsmarknaden, visar en enkätundersökning som sajten Ungdomar.se gjort bland nära 2 500 personer mellan 13 och 24 år.
Men många som svarar så är sannolikt onödigt oroliga kring sitt framtida yrkesliv, menar Anders Forslund, professor som forskar på ungdomsarbetslöshet vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
– Det är ganska små grupper som har reella problem med övergången mellan skola och arbetsliv. Ska jag hugga till med en siffra är det säkert inte 10 procent av de unga, säger han.
Studier på ungas förflyttning från skola ut i yrkeslivet visar på att det i genomsnitt går ”ganska bra”, förklarar Anders Forslund. Men det betyder inte att ungas oro inför framtiden ska bagatelliseras.
– Om den leder till att man inte söker jobb för att man aldrig tror att man kommer få något så är det ju ett problem, säger han.
De tillfrågade ungdomarna anger att det framför allt behövs mer praktik, fler studiebesök och fler föreläsningar från yrkesverksamma personer under skoltiden för att de ska få mer kunskap om hur det fungerar på arbetsmarknaden. Överhuvudtaget anger två tredjedelar av dem att det hade velat ha mer stöd från lärare och vuxna under sin skolgång.
– Skolan ska nog inte lära ut jobbsökande i första hand. Snarare informera om vad olika sorts jobb innebär så att man har tid och chans på sig att fundera över vad man vill bli. Vissa får säkert sådan information hemma men växer man upp någonstans där väldigt få har jobb är det inte lika naturligt., säger Anders Forslund.
Undersökningen kretsar kring hur de unga uppfattar sin psykiska hälsa. Och nästan hälften av dem anger att de känner sig nedstämda när de tänker på framtiden.
– Man måste välja program och senare i livet måste man välja yrke. Det tar mycket tid och kraft samtidigt som man håller på med identitetsutveckling. Att inte veta hur det ska bli är ångestframkallande, säger Eva Randell, före detta skolkurator som forskar på ungas hälsa vid Högskolan i Dalarna.
En konkurrenssituation som skapar höga krav och svårigheter att sålla mellan alla intryck som kommer via sociala medier och nätet är andra orsaker till ungdomars oro, menar Eva Randell.
– Men jag vet egentligen inte om det är värre nu för tiden. Det är möjligt att det undersöks mer och skrivs mer om ungas psykiska hälsa.
Hon håller med om att skolan behöver bli bättre på att förbereda eleverna inför utmaningarna på arbetsmarknaden för att minska oron.
–Det är också viktigt att börja tidigt med att skapa ett klimat där man känner sig trygg. Om barn eller unga säger saker och kränker andra har de som jobbar i skolan ett ansvar att gå in och bryta. Sedan kan skolan såklart inte göra allt. Hemmet har också ett ansvar, säger Eva Randell.
Den enskilda läraren är betydelsefull när det gäller att få unga att må bättre som individer. Det handlar om bemötande. Att bli sedd med ett leende och möta engagemang kan betyda mycket, påpekar hon.
– Prata också tidigt om elevhälsan och om att det är ok att gå till syster eller kurator om man inte mår bra. Att man måste vara rädd om sin psykiska hälsa och värna om den, säger Eva Randell.
Linus Hellerstedt