Den nya lärarutbildningen förbereder studenterna väl för sitt yrke, men har kvar brister från den gamla. Det visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort med 1014 sistaterminsstudenter.
Studenterna efterlyser mer undervisning i bedömning och betygsättning, specialpedagogik, digitala verktyg samt att undervisa nyanlända elever.
– Man får detta till viss del, men får inte praktisera det varken på vfu eller på själva utbildningen. Över lag är kopplingen mellan vfu-skolorna och lärosätena för svag, säger Petter Ådahl, ordförande för Lärarförbundet Student.
Han tycker att det borde vara ett minimikrav att handledare är behöriga, handledarutbildade och har nära kontakt med lärosätet.
– Det är superkonstigt att det ens får förekomma handledare som är obehöriga, säger han.
Ett annat problem som kvarstår från den gamla lärarutbildningen är att studenterna uppger att de får för lite lärarledd undervisning. 41 procent av studenterna får fem timmar eller mindre per vecka. Ungefär lika många säger att de inte upplever att heltidsstudierna innebär heltid i praktiken.
– Att det är lite lärarledd tid är inte specifikt för lärarutbildningen, och därmed inget som omgörningen av den kan komma till rätta med. Det har att göra med resursfördelningssystemet till högre utbildning, och att lärarutbildningens resurser utholkats sedan 90-talet, säger Petter Ådahl.
Han anser att lärarledd tid inte har ett egenvärde, men att den kan vara viktig för att studenterna ska kunna koppla ihop de teoretiska kunskaperna med praktiken.
En majoritet av studenterna i undersökningen skulle ändå rekommendera utbildningen till andra och de upplever att den förbereder dem väl för arbetslivet.
– Det visar att lärarutbildningen är bättre än sitt rykte, säger Petter Ådahl.
Lotta Holmström