Pisaresultatet glädjer och oroar

Resultaten i den nya Pisaundersökningen är ett mycket efterlängtat – men lite oväntat – lyft för den svenska skolan. Och oron för den fortsatt dåliga likvärdigheten är stor.

Så kan man sammanfatta kommentarerna om Sveriges resultat i Pisa 2015, som presenterades i dag.

– Men det är oroväckande att klyftorna växer och att vi inte lyckas kompensera de elever som behöver skolan bäst, fortsätter hon.

Kenneth Nilsson (S), ordförande i SKL:s beredning för utbildningsfrågor samt kommunalråd i Örebro, håller med på denna punkt:

– Jag känner en inre förtvivlan över de ökade klyftorna i skolan. Det är ett problem som kommit i skymundan av resultatutvecklingen och det duger inte. Skolorna behöver ha resursfördelningsmodeller som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer och föräldrarnas studiebakgrund, säger han.

Däremot är han kritisk till att kommunerna fått så mycket kritik för sitt huvudmannaskap för skolan.

– Att bara peka ut kommunerna som problemet är att göra det enkelt för sig. Hur har vi i så fall lyckats vända resultaten?

Även Maria Jarl, som är ordförande i samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL) vid Göteborgs universitet gläds åt trendbrottet, men oroar sig för likvärdigheten: 

– Förhoppningsvis leder resultaten till en bred diskussion om likvärdigheten och att skolor i socialt utsatta områden får erfarna och kunniga lärare. En viktig fråga är lärarutbildningens ansvar för att lärarstudenterna får lika goda förutsättningar att arbeta i alla typer av skolor.

Professorn i nationalekonomi Jonas Vlachos överraskades av vändningen i Pisaundersökningen.

– Resultatet är lite förvånande så till vida att Pisa sägs vara mer läsintensivt än Timss. Jag trodde nog att det skulle bli mindre positivt än Timss eftersom vi vet att invandringen slår hårdast på läsförståelse, säger han.

Både utbildningsminister Gustav Fridolin och Liberalernas partiledare Jan Björklund prisar landets lärare och elever för ett gott arbete, men menar båda att det finns mycket kvar att förbättra. Inte minst när det gäller likvärdigheten.

– Ojämlikhet är slöseri och det slår rakt mot den svenska skolans själ, säger Fridolin till TT.

Jan Björklund tar resultathöjningen som en intäkt för att den politik han drev som skolminister nu ger resultat.

– Atlantångaren börjar vända, säger han till TT.