Antalet nybörjare på högskolan minskar totalt sett. Men lärarutbildningarna går mot strömmen. Där är antalet nybörjare ganska exakt lika många som förra hösten.
I höstas började drygt 10.500 blivande lärare sin högskoleutbildning. Jämfört med höstterminen året innan är det ett oförändrat antal, eller till och med en svag minskning.
– Den ökning vi sett under fem års tid har upphört, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ).
När den nya lärarutbildningen infördes hösten 2011 lockade den 8.223 studenter. Varför antalet studenter som registrerar sig och påbörjar sina lärarstudier minskar har flera förklaringar. Att ungdomsarbetslösheten är något lägre än tidigare kan spela in. Likaså att införandet av den nya gymnasieskolan lett till att färre nu har grundläggande behörighet till högskolan.
Har debatten om lärarutbildningens brister och läraryrkets svaga attraktionskraft påverkat?
– Det har den säkert gjort. Men det är också viktigt att komma ihåg att lärarutbildningen som helhet fortfarande är den största utbildningen i utbildningsväsendet, säger Fredrik Svensson.
Ämneslärarexamen för årskurs 7-9 är den lärarutbildning som har svårast att locka nya studenter. I höstas började 611 studenter – en minskning med knappt 10 procent jämfört med hösten innan. Det vill regeringen ändra på och har presenterat ett förslag för att göra utbildningen mer attraktiv.
Nästan fem gånger så många väljer att utbilda sig till ämneslärare på gymnasiet, en inriktning som är bredare och även ger behörighet att undervisa på högstadiet.
– Studenterna är smarta och väljer det som är mest attraktivt, säger Fredrik Svensson.
En utbyggnad av antalet platser på lärarutbildningarna är på gång, men så många som behövs för att täcka behovet blir det inte.
– Om man tänker sig att lärarutbildningen ska lösa lärarbristen behöver vi ytterligare 8.000 nybörjare varje år. Det kommer inte hända. Lärarbristen måste lösas på annat sätt, säger Fredrik Svensson.
Bland de nordiska grannländernaär det bara i Finland som lärarutbildningen lockar många och högt kvalificerade studenter. I både Norge och Danmark minskar antalet sökande. En viktig anledning till det är att båda länderna har ställt betygskrav på de studenter som söker från gymnasiet. Danmark har en 13-gradig betygsskala på gymnasiet och det krävs lägst betyg sju för att antas direkt till lärarutbildningen. I Norge krävs vissa betyg i norska och matematik för att antas till lärarutbildningen.
– Det här har gjort att volymen på lärarutbildningen har sjunkit snabbt, men studenter med bättre förkunskaper tas in med bland annat färre avhopp som följd, säger Fredrik Svensson.
*) De preliminära uppgifterna för höstterminerna avser personer som registrerat sig senast i mitten på oktober.
**) Det äldre lärarprogrammet (före den nya lärarutbildningen 2011/12)
Torbjörn Tenfält