"Forskarutbildad lärare säkrar kvaliteten i skolan"

I regeringens forskningspolitiska proposition tas två viktiga initiativ för att stärka den vetenskapliga grunden i skolan. För att öka antalet disputerade lärare vid lärarutbildningarna investerar regeringen i nationella forskarskolor för lärare vid lärarutbildningarna. Regeringen föreslår också en försöksverksamhet för att stärka praktiknära forskning och samverkan mellan skola och högskola. Detta är viktiga pusselbitar i regeringens långsiktiga arbete för att stärka svensk skola.

 

Regeringen har sedan dag ett arbetat för att stärka läraryrket och öka dess attraktivitet. Vi vet att ett starkt läraryrke är en nyckel för att vända kunskapsresultaten i svensk skola. Regeringen investerar i höjda lärarlöner, fler vägar att bli lärare och mindre administration – och vi bygger ut lärarutbildningarna med över 10.000 platser fram till 2021. Kopplat till detta ges utökade resurser för kvalitetshöjande åtgärder med sammantaget nära en miljard kronor under mandatperioden.

 

En viktig del i att säkra kvaliteten i utbildningar på högskolan är tillgången till forskarutbildade lärare. Att studenter genomgår utbildning med tydlig forskningsanknytning innebär att de kan ta med sig ett vetenskapligt förhållningssätt även när de börjar jobba i skolan. Därmed bidrar de till att stärka den vetenskapliga grunden för utbildningen i skolväsendet. 

 

Vi menar därför att ett viktigt led i att förbättra kvaliteten i skolan går via en starkare vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna. I den forskningspolitiska proposition som regeringen lämnat till riksdagen tas ytterligare initiativ. Regeringen avviserar där att medel ska avsättas för nationella forskarskolor för anställda vid lärarutbildningarna. Fullt utbyggt handlar det om 90 miljoner kronor per år som berörda lärosäten får ansöka om via Vetenskapsrådet.

 

Sedan tidigare satsar regeringen även på förbättrade möjligheter för forskarutbildade att bli lärare i skolan och därmed öka antalet behöriga sökanden till lektorstjänster. Ett särskilt utbildningsbidrag på 25.000 kronor i månaden ges för forskare som läser in kompletterande pedagogik under ett år. 

 

I den forskningspolitiska propositionen föreslås vidare en försöksverksamhet inom praktiknära forskning som ska pröva och utveckla modeller för samverkan mellan skolhuvudmän och universitet och högskolor med lärarutbildning. 

 

Samverkan mellan utbildning, praktik och forskning är av avgörande betydelse för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och främja kunskap om effektiva undervisningsmetoder och för att stärka forskningsanknytningen i lärar- och förskollärarutbildningarna. Modellerna ska därför kunna stärka utvecklingen av skolväsendet och undervisningen samt öka kvaliteten på den praktiknära forskningen.

 

Kunskaper och erfarenheter från det s.k. ALF-avtalet inom hälso- och sjukvården bör här tas tillvara när försöksverksamheten utformas, bland annat rörande möjligheter till karriärvägar och delade tjänster. Avsikten är att försöksverksamheten ska pågå i fem år och startas redan 2017. Satsningen omfattar 15 miljoner kronor 2017 och utökas sedan successivt till 30 miljoner kronor 2020. 

 

Vårt mål är en stark och jämlik kunskapsskola som ger alla barn och unga en bra start i livet oavsett bakgrund. En skola där ingen ska lämnas efter och ingen hållas tillbaka, utan där alla får möta behöriga och kompetenta lärare. En viktig del i att nå målet är att säkra forskningsanknytningen i hela skolverksamheten. Vägledande för de insatser som regeringen nu gör är portalparagrafen i skollagen om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

 

Regeringen är fast besluten att säkra att Sverige långsiktigt ska kunna förbli en av världens ledande kunskapsnationer. Förbättrade kunskapsresultat i den svenska skolan är en förutsättning för detta och därför fortsätter regeringen att prioritera och långsiktigt investera i skola och lärarutbildning.