Skolverkets utvärdering av betyg i årskurs 6 visar både positiva och negativa effekter. Förre utbildningsministern Jan Björklund tar fasta på de positiva:
– 80 procent av eleverna uppger att de jobbar hårdare i skolan när de får betyg. Med stor sannolikhet är betygen i sexan en av orsakerna till att Sverige nu går upp i Pisaresultat i årskurs 9.
Skolverkets utvärdering visar att underkända betyg (F) inte är någon garanti för att skolan ställer upp med extra stöd. Men det är inte betygens fel, resonerar Björklund.
– Det är kommunernas ansvar att sätta in stöd. Betygen ger ett tydligt underlag var det ska sättas in.
Moderaternas Camilla Waltersson Grönvall säger att betygsreformen måste vårdas på rätt sätt.
– Jag kräver därför att utbildningsminister Gustav Fridolin tar tag i problemen med att elever inte får den hjälp som de har rätt till.
Det är redan gjort, enligt Fridolin.
– Vi har äntligen vänt kurvan så att vi har fler speciallärare i skolan och med läsa, skriva, räkna-garantin ger vi lärarna stärkt mandat att sätta in stöd i de tidiga åldrarna, säger han.
Fridolin tycker att alliansregeringen fokuserade för mycket på att mäta.
– Skolverkets utvärdering visar att tidigare betyg inte är en mirakelmedicin. Det som behövs är rätt insatser som kommer i tid.
Trots delade meningar slöt regeringen och allianspartierna i början av 2015 en kompromissöverenskommelse som innebär att betyg i sjätte klass blir kvar och att betyg i fjärde klass ska testas i ett urval skolor.
– Vi gjorde en överenskommelse om betyg i årskurs 6 för att det är viktigt med långsiktiga, blocköverskridande beslut. Men jag är väldigt kritisk till betyg i årskurs 4, och det är ett av skälen till att det blir ett försök i begränsad form, säger Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet.