Skolverket baserar sina slutsatser på vad elever, vårdnadshavare, lärare, rektorer och huvudmän säger i de enkäter och intervjuer som ingår i utvärderingen. Hur betygen faktiskt har påverkat elevernas kunskapsutveckling går inte att säga.
– Vi har inte haft någon kontrollgrupp att jämföra med och det är svårt att isolera vad som är effekter av betygen eftersom en rad andra reformer infördes samtidigt, säger Cecilia Sandberg, enhetschef på Skolverket.
2000 intervjuade lärare
- Skolverkets utvärdering bygger på enkäter till cirka 2 000 lärare, 500 rektorer och 400 kommuner och fristående skolor.
- Enkäterna gjordes våren 2016 och svarsfrekvensen var omkring 80 procent.
- Även data från studien ”Attityder till skolan”, intervjuer, forskning och annan statistik har använts som underlag.
I höst inleder Skolverket försöket med betyg i årskurs 4 i 100 skolor. Både de som är för och emot betyg i fyran kan hitta argument i den aktuella utvärderingen. Bilden som framträder av enkäter och intervjusvar är dubbel:
Lärarna upplever att betygen har förbättrat de högpresterande elevernas kunskapsutveckling. Och motivationen har höjts generellt, vilket även eleverna vittnar om.
Det gäller dock inte alla elever. De lågpresterandes motivation och resultat har antingen inte förändrats alls eller så har betygen haft en negativ påverkan.
Lärarna tycker att det har blivit lite lättare att få eleverna att förstå hur de ligger till kunskapsmässigt. Det har också blivit tydligare vilka som behöver stöd för att nå målen, vilket var huvudargumentet för att införa betyg från sexan. Att behoven blivit tydligare verkar dock inte ha lett till att eleverna får särskilt stöd i större utsträckning än tidigare.
– Det visar att tidiga betyg i sig inte räcker för att garantera att elever får stöd. Det behövs mer, säger Cecilia Sandberg.
I höstas offentliggjorde Skolverket statistik där årskurs 6-betygen 2012 jämfördes med samma årskulls betyg i nian fyra år senare. Siffrorna visade bland annat att hälften av eleverna som fick underkänt i matematik i sexan fortfarande hade F när de gick ut nian.
Nu har statistiken analyserats närmare. Den visar att bara hälften av sjätteklassarna med F i matte fick åtgärdsprogram i årskurs 8 eller 9. Och av de som fick ett åtgärdsprogram hade 40 procent fortfarande F när de gick ut nian.
– Det visar att många fler hade behövt särskilt stöd än de som fick det, och att de som får stöd måste få rätt stöd. Vi kommer nu att undersöka detta vidare för att få svar på vad som inte fungerar, säger Cecilia Sandberg.
Enligt henne krävs en bra organisation, tillräckligt med resurser och tillgång till specialpedagogisk kompetens. Utvärderingen visar att här finns mycket att göra. Ytterst få av huvudmännen har förändrat sin resursfördelning sedan betygen infördes.
Många har trott att tidiga betyg skulle minska stressen i årskurs 8 och 9 genom att göra elever betygsvana. Det finns inga belägg för att detta har skett. Däremot har stressen ökat i sexan.
Uppemot 90 procent av lärarna känner sig i dag mycket eller ganska säkra i sin betygssättning. De vittnar också om att de kunde identifiera vilka elever som var i farozonen redan innan betygen infördes. Problemet är att de inte har makt och möjlighet att sätta in stöd, inte heller tillräcklig tid med eleverna, enligt Robert Fahlgren, 2:e vice ordförande för Lärarförbundet.
– Utvärderingen bekräftar det vi länge sagt, att det absolut viktigaste är att säkra att elever får det stöd det behöver. Det är oroande att lågpresterande elever inte har fått en förbättrad kunskapsutveckling utan istället känner en ökad press, säger han.