Lokaltidningen Jämtlands Tidning skrev i maj 2016 om en omorganisation som innebar att maten på en förskola i Åre skulle lagas på annan plats. Personalen hade synpunkter på det och uttalade sig anonymt i tidningen.
Chefer inom offentlig verksamhet får inte efterfråga vem som kontaktat media (se faktaruta). I samband med att reportern besökte förskolan ska två chefer ha hört sig för om vem som tipsat tidningen. Justitiekanslern (JK) har granskat ärendet.
I det ena fallet ringde en förvaltningschef upp tidningen. Här står ord emot ord om vad som sades. Journalisten uppger att chefen efterfrågat källan, själv förnekar hen det. Eftersom bevis saknas frias chefen.
I det andra fallet är det enligt JK tydligt att det handlar om ett brott mot efterforskningsförbudet. Vid publiceringen av artikeln skickade förskolechefen ett mejl till de anställda och frågade uttryckligen om källan. Så här står det bland annat i mejlet:
”Vem bjöd in hen? Vem tog emot på förskolan? Ni kan tala med reportrar om ni vill, men denna artikel gav inte [barnen på förskolan] några goda efterverkningar. (…) Jag vill ha omedelbar skriftlig återkoppling från var och en av er om vad ni känner till i detta ärende.”
Förskolechefen efterfrågade även syftet med att bjuda in reportern.
För att efterforskningen ska vara straffbar krävs även uppsåt. Förskolechefen har i intervjuer med JK förnekat att syftet var att ta reda på vem som talat med reportern. Hen hävdar istället att det var en oro för barnens bästa som låg bakom. Bland annat ska oron ha handlat om att föräldrar kan kritisera förskolan om deras barn kommer med på bild i tidningen.
JK skriver att det finns utrymme för en myndighet att diskutera vem som bör agera i dess namn i olika sammanhang, och med hänsyn till bland annat det läggs förundersökningen ner.
I de avslutande kommentarerna till beslutet tar JK upp den viktiga principiella frågan om meddelarfrihet.
”Även om förundersökningen läggs ner vill Justitiekanslern understryka vikten av att den som företräder en myndighet eller ett allmänt organ känner till och respekterar den meddelarfrihet som är av grundläggande betydelse för yttrande- och informationsfriheten i vårt samhälle. En sådan företrädare måste agera så att misstankar om otillåten efterforskning inte uppstår.”
I det ingår även att chefen inte bör uttrycka missnöje om någon eller några i personalen uttalar sig om verksamheten offentligt.
Så säger lagen
Meddelarskydd och skydd mot repressalier
Enligt tryckfrihetsförordningen har alla rätt att lämna uppgifter till massmedia. Journalister är också skyldiga att skydda källor som vill vara anonyma.
Offentliganställda har ett lagstadgat skydd mot efterforskning och repressalier från arbetsgivarens sida. Offentliga arbetsgivare får inte försöka ta reda på vem som har lämnat uppgifter till media och inte heller bestraffa den som har ”läckt”.
Motsvarande förbud finns inte för privata arbetsgivare.