Friskolorna riksförbund gör tummen ner för förslaget. Man lutar sig bland annat mot en rapport från revisionsbolaget PwC som har räknat på vad vinsttaket skulle innebära för välfärdsföretagens ekonomi.
Enligt rapporten kommer rörelsevinsten för nio av tio fristående förskolor och grundskolor hamna under 2 procent. I många fall lär det inte bli någon vinst alls – eftersom företagen har investerat så lite i materiella tillgångar och inte äger sina lokaler.
Friskolorna riksförbund är mycket kritiskt till Ilmar Reeaplus sätt att definiera kapital och menar att det inte passar i skolan som främst investerar i personalens kompetens, fungerande processer och gott renommé. Det är saker som inte ger någon rätt till avkastning i modellen.
Genomförs förslagen befarar man att det blir det kaos i svensk skola och att majoriteten av de fristående förskolorna och skolorna tvingas lägga ner. Med inga eller små överskott går det nämligen inte att bygga upp den buffert som varje företag måste ha för att klara tillfälliga nedgångar.
Små företag och ideellt drivna friskolor drabbas hårdast, enligt Friskolornas riksförbund som varnar för att kommunerna kommer att tvingas bereda plats för hastigt skollösa elever.
”Volymerna kan i vissa kommuner mycket väl komma att överskrida dem som gällde under den stora flyktingvågen 2015”, står det i remissvaret.
Drygt 140 instanser har ombetts eller inbjudits att reagera på vinstbegränsningsremissen, men fler lär svara. I januari startade Svenskt näringsliv sajten svarareepalu.nu tillsammans med bland andra Friskolornas riksförbund, för att hjälpa fristående huvudmän att skriva spontana remissvar.
Ett frivilligt svar har kommit in från Internationella Engelska skolan, med 29 grundskolor och en gymnasieskola i Sverige.
Enligt Engelska skolan skulle en vinstbegränsning innebära att staten konfiskerar etablerade verksamheter som byggts upp i enlighet med tidigare beslut av riksdag och regering. Man förutspår i sitt yttrande att företagen kommer att kräva full kompensation om spelreglerna ändras: ”Notan för staten och skattebetalarna kommer troligen uppgå till 100 miljarder kronor eller mer.”, skriver företaget i sin inlaga.
Sista dag att svara på remissen är den 24 februari, men flera instanser har bett om förlängning.
Till TT säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) att han inte vågar utlova en proposition om vinster välfärden till hösten. Han utesluter inte att regeringen går före med någon välfärdssektor och där är skolan mest akut.