Vid arbetsbrist kan arbetsgivaren säga upp anställda. Huvudprincipen är att den som är anställd sist ska gå först.
Vem som ska gå först hänger på hur stor turordningskretsen är.
I dag hör alla Lärarförbundets medlemmar i en kommun till en gemensam turordningskrets. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), vill ändra på detta, så att turordningskretsen ska kunna bestå av bara en arbetsplats och som mest av tre arbetsplatser.
–Det skulle få oacceptabla konsekvenser för våra medlemmar, säger Mathias Åström.
Han exemplifierar: Om det uppstår arbetsbrist på en skola eller en förskola kan en eller flera skolledare, lärare eller förskollärare på just den arbetsplatsen bli uppsagda – trots att dessa har mycket längre anställningstid än andra skolledare, lärare eller förskollärare i kommunen.
– Vad det här handlar om är förflyttning av makt. Arbetsgivarna vill få det lättare att välja vilka de kan säga upp. Det är en djupt ideologiskt grundad fråga om hur vi som facklig organisation ställer upp för våra medlemmars anställningstrygghet.
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har samfällt sagt nej till SKL:s propåer, liksom Läkarförbundet.
De flesta andra fackförbund inom den kommunala sektorn har dock sagt ja, som Kommunal, Vårdförbundet, Vision, Akademikerförbundet SSR och Akademikeralliansen (där Skolledarförbundet ingår).
Det som de fackförbunden vinner är att deras medlemmar får tillgång till ett nytt ekonomiskt stöd på 700 miljoner kronor till kompetensutveckling vid risk för uppsägning.
Lärarförbundet påpekar att förbundets medlemmar även i fortsättningen omfattas av dagens omställningsavtal, vilket också innebär möjlighet till ekonomiskt stöd för kompetensutveckling vid risk för uppsägning.
SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl vill inte kommentera att Lärarförbundet säger nej till överenskommelsen.