Lärarförbundet har kongressbeslut på att vinstuttag aldrig får gå före elevernas lärande, utbildningens kvalitet och skolans arbetsmiljö. Och i den likvärdighetsagenda förbundet presenterade tillsammans med Lärarnas riksförbund och LO för en månad sedan, står det att överskott ska återinvesteras i den utbildning som är skolans uppdrag.
Trots detta gör man tummen ner för välfärdsutredaren Ilmar Reeplaus förslag till vinstbegränsning.
– Det tar inte hand om de stora problemen med en skola som dras isär och en historisk lärarbrist. Det finns ingenting som säger att de innehållna pengarna hamnar hos de kommuner, skolor och elever där de behövs mest. Inte heller att de går till högre löner eller en rimlig arbetsbelastning för lärarna, säger Johanna Jaara Åstrand.
För Lärarförbundet är det skolans finansieringssystem med en skolpeng som följer varje elev som måste åtgärdas.
– Skolpengen innebär att skolor tjänar på att etablera sig i gynnsamma områden och att de kan få ner lärartätheten genom att ha stora klasser och ändå nå resultat. Det är ett antikompensatoriskt system, säger Johanna Jaara Åstrand.
Enligt remissyttrandet skulle Ilmar Reepalus modell sannolikt leda till att innehållna överskott hamnade på dessa skolor, hos elever som behöver pengarna minst.
Lärarförbundet vill ha ett resursfördelningssystem som bygger mer på socioekonomi och tar hänsyn till elevernas marginalkostnad. Det innebär att intäkten för den 30:e eleven i en klass bör vara mycket mindre än intäkten för en elev som gör att skolan måste skapa en ny klass. Man föreslår att regeringen tillsätter en utredning som ser över finansieringssystemet i grunden.
Både LR och LO, som ni samarbetar med i likvärdighetsfrågan, är för en vinstbegränsning. Varför inte både ändra finansieringssystemet och införa ett vinsttak, som de vill?
– Vi väljer att stå fast vid huvudproblemet. För det spelar ingen roll om vi begränsar vinsterna om vi inte klarar av att allokera resurser rätt. Med ett kompensatoriskt finansieringssystem, däremot, blir det inte möjligt att göra några orimliga överskott, säger Johanna Jaara Åstrand.
Remisstiden för att svara på Välfärdsutredningens betänkande går ut på fredagen men några instanser har begärt att få mer tid, bland annat Sveriges kommuner och landsting.