Varför går vi på bluffar och fejkade nyheter?
— Jo, för att de här berättelserna ofta innehåller något vi vill ska vara sant. Vi har förutfattade meningar men bristande kunskaper och när vi får en berättelse som passar ihop med våra förutfattade meningar tror vi gärna att den är sann. Det kan finnas både en faktor av önsketänkande och skräckfantasier bakom.
Vad var det för skillnad på vandringssägnerna förr jämfört med nu?
— På 70-talet startade sägnerna ofta som spekulationer och gissningar som i god tro fördes vidare från mun till mun och så småningom tog fast form. Det fanns inga centraler där man medvetet massproducerade lögner och inga sociala medier där påståendena blixtsnabbt kunde få masspridning.
Finns det något bra med nätmyter?
— Många är väldigt goda historier. Om de inte hade ett underhållningsvärde skulle de inte spridas lika lätt. För oss forskare är de oerhört intressanta, för detta säger något om vår samtid.
Kan du ge exempel på en modern vandringssägen?
— Nej, när det gäller nätfolklore har jag abdikerat. När man är 78 år gammal har man ingen lust att sitta och lusläsa allt skräp på nätet.
Bengt af Klintberg medverkar på Källkritikens dag i Stockholm den 13 mars.