Skolvalet och skolans finansiering är måltavlan när Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åastrand och friskolejätten Academedias vd Marcus Strömberg gör gemensam sak. I en debattartikel i Dagens Industri kräver de att båda områdena ses över.
– Vi konstaterar att dagens skolval inte är fritt för alla. De urvalsprinciper som finns kring kötid och närhet lyckas inte kompensera för den stora boendesegregationen vi har och olikheterna i föräldrars utbildningsbakgrund, säger Johanna Jaara Åastrand,
I artikeln beskriver ni er själva som en ”märklig duo”.
– Ja det är vi fullt medvetna om. Men vi har velat visa att de finns möjligheter att hitta politiska vägar att nå fram. Jag upplever att det finns en politisk bred samsyn om att vi måste göra något för att komma till rätta med den bristande likvärdigheten. Men det handlar inte den politiska debatten om. Istället pågår ett ställningskrig som varken gynnar skolans eller lärarnas situation.
I debattartikeln skriver ni att ni drivs av en gemensam vision – finns det fler områden där ni kan gå fram gemensamt?
– Det finns inga sådana planer. Vi hittade en samsyn kring problemen i nuvarande skolval och finansieringen – och vi ville visa att två stora aktörer i utbildningssektorn är beredda att mötas för att se vilka lösningarna skulle kunna vara.
Ni skriver att skolpengssystemet behöver utvecklas – hur ska det gå till?
– Vi har gett förslag på hur man istället skulle kunna utforma en skolpeng där man tar mer hänsyn till skolornas faktiska kostnader och klassernas storlek. Men en utredning behöver titta vidare på detta. Dagens system lyckas inte kompensera för olika skolors förutsättningar, eller olika elevers behov av stöd och stimulans. Så kan vi inte ha det.
Lärarförbundet har vid upprepade tillfällen slagit fast att det är skolpengen som gör att det blir så sned fördelning i finansieringen. Vissa skolor lägger pengar på hög medan andra inte får det att gå ihop.
Däremot ställer sig förbundet inte bakom välfärdsutredaren Ilmar Reepalus förslag att friskolornas vinster måste begränsas. Därmed skiljer sig Lärarförbundet från Lärarnas Riksförbund, som delar Reepalus syn och krav på vinstbegränsning.
Är det ett problem att de två lärarförbunden hamnar på så olika linjer?
– Skrapar man lite på ytan står vi för samma grundhållning. Men vi menar att Reeaplus utredning inte tar hand om grundproblemet, det vill säga felaktigheterna i finansieringssystemet. Det finns inget som säger att de skolor som har behov av resursförstärkning får pengarna i stället bara för att vissa skolor får en vinstbegränsning. Sen har vi samma grundinställning att skattemedel som är avsatta för att stärka kvaliteten, säkra lärartillgången och ge varje elev chansen att nå toppen av sin förmåga också ska synas i skolsystemet.
Så även Lärarförbundet är för att man begränsar vinsterna?
– Om man landar i att det är det här finansieringssystemet vi ska ha, ja då är vi positiva till ambitionen i utredningen. Då måste man ta hand om konsekvenserna av dagens system. Men vi vill att man hellre går på orsakerna till att det kan uppstå vinst än att begränsa att det tas ut vinst.