Konsten i fokus när folkskolan firar 175 år

Vernissagen för utställningen ”En sagolik skola – folkskolan 175 år” är i morgon lördag på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm. Utställningen kommer senare vandra vidare till flera orter i Sverige under drygt två år.

– De svenska folkskollärarna gav en bild–berättar– och konstskatt till de svenska skolbarnen. Det här gjorde man för att höja utbildningsnivån, för att förändra pedagogiken och för att möjliggöra en skola som var anpassad för barn, säger Eva-Lis Sirén, tidigare ordförande i Lärarförbundet och nu ordförande för Lärarstiftelsen.

1842 kom folkskolestadgan. Den innebar att alla barn skulle få gå i skolan och att detta skulle vara gratis.

Till att börja med var undervisningsmaterialet torftigt.

Men folkskollärarna tog själva tag i detta.

– De tyckte att dåtidens läsning var väldigt tråkig. Det behövdes fler och mer spännande bilder. Därför fick konsten en viktig roll för att stimulera barnens läsning, berättar Waldemarsuddes muséipedagog Elisabet Hedstrand.

Folkskollärarna ville ”skänka glädjens, skönhetens och vetandets ljusa värld till barnen”.

Folkskollärarparet Emil och Amanda Hammarlund var två nyckelfigurer i detta sammanhang. Han var en av initiativtagarna till Sveriges Allmänna Folkskollärareförening, föregångaren till Lärarförbundet, och startade 1881 Svensk Läraretidning, föregångaren till Lärarnas tidning. Från 1991 gav paret ut tidningen Jultomten, som skulle väcka barnens lust till läsning. Inkomsterna från Jultomten finansierade starten av Barnbiblioteket Saga. Från 1899 till 1954 gav Saga ut barnlitteratur med illustrationer av hög konstnärlig kvalitet.

Folkskollärarna anlitade den tidens stora konstnärer och författare:

• Elsa Beskow illustrerade den första sagan i den allra första boken i Barnbiblioteket Saga 1899.
• Carl Larsson skapade många verk för tidningen Jultomten och illustrerade många sagor.
• Nobelpristagaren Selma Lagerlöf anlitades av Sveriges Allmänna Folkskollärareförening för att skriva en ny läsebok för skolan. Resultatet blev ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.
• Jenny Nyström gjorde omslagen till många nummer av tidningen Jultomten.

– Hela folkskoletanken är ett stort demokratiprojekt, med dess ambition att låta alla, fattig som rik, få en likvärdig skola. Men det handlar också om en vilja och ambition att föra ut betydande konst till alla och envar i form av barnböcker, skolplanscher, tryckta jultidningar och skolutsmyckningar, säger Karin Sidén, museichef på Waldemarsudde.

Hon kopplar också utställningen till nutid.

– Vi vet att förmågan att tolka bilder, men också att skapa egen konst är viktigt, inte bara för välbefinnandet, utan också för barns lärande. Kan vi med denna utställning bidra till att framtidens skolbarn får mer fokus på bild och kreativitet i skolan så vore det fantastiskt.