Ur undersökningen
– Vi förväntar oss att de blivande lärarna är de som ska vara frambärare av digitaliseringen i skolan, säger Berättarministeriets verksamhetsansvariga Dilsa Demirbag-Sten när hon presenterar undersökningen som Demoskop genomfört på deras och KTH:s uppdrag.
Frågan är om lärarstudenterna rustas för den utmaningen. Undersökningen, där 1300 lärarstudenter från 13 lärosäten deltagit, visar att just utbildningens förmåga att förbereda studenterna för en digitaliserad undervisning har stora brister. Bara 23 procent av studenterna tycker att utbildningen lyckas bra eller mycket bra med det. 44 procent svarar att den rustar dem dåligt eller mycket dåligt. Och ju längre studenterna gått på utbildningen, desto mer missnöjda är de. Särskilt kritiska är studenter som går språklig eller samhällsorienterad inriktning.
– Det visar på ett underskott av digitala verktyg och digital undervisning på lärarutbildningen, säger Anders Lindholm på Demoskop.
De har även tittat på vilka faktorer som ser ut att ha en påverkan på hur nöjda studenterna är med sin utbildning. Demoskop lyfter fram fyra förbättringsfaktorer:
- Arbetsuppgifter och case
- Prioriteringen i undervisningen
- Digitala hjälpmedel
- Förberedelser för att bedriva digitaliserad undervisning
När studenterna får värdera balansen mellan olika delar i utbildningen är det arbete med digitala hjälpmedel som efterfrågas mest, tillsammans med fler lärarledda lektioner. En tredjedel av studenterna tycker det är för lite av dessa delar.
– Jag läser fjärde terminen och på hela utbildningstiden har vi haft kanske åtta timmar om digitala verktyg eller hur man undervisar med hjälp av dem, säger lärarstudenten Daniel Asplund som utbildar sig till grundlärare mot år 4-6 vid Stockholms universitet.
Tillsammans med studiekamraten Jakob Söderberg har han tagit sig till Berättarministeriets presentation av rapporten. De skulle båda vilja att arbete med digitala verktyg blev en integrerad del av utbildningen.
Ibland framhålls den verksamhetsförlagda delen av utbildningen som den möjlighet studenterna har att få kunskap om och erfarenhet av att arbeta med digitala verktyg. Där hänger det mycket på handledaren, säger de två lärarstudenterna, som har två vitt skilda erfarenheter från sina vfu-perioder.
– För min del kom jag till en skola med bra digitala resurser, men min handledare var inte särskilt intresserad. Däremot de andra lärarna, så där jag verkligen lärde mig något var i diskussionerna i lärarrummet, säger Jakob Söderberg.
– På min vfu upplevde jag ett stort intresse från lärarna, men utrustningen saknades. Alla ville använda sig mer av digitala verktyg, men det gick inte, säger Daniel Asplund.
Stefan Stenbom är forskare och utbildningsansvarig i nätbaserad utbildning vid KTH. Han tycker det finns anledning för lärosätena att i viss mån vara självkritiska. Men samtidigt efterlyser han mer forskning om vad som egentligen menas med att eleverna ska utveckla digital kompetens.
– Det är Skolverkets vision att alla elever ska ha möjlighet att utveckla en sådan kompetens, men de verkar inte riktigt veta vad det är. Det är först nu politikerna och lagstiftarna visat svart på vitt att vi ska jobba med digitalisering i skolan.
Han tycker sig se att lärarutbildningarna brottas med att de ska vara både yrkesutbildningar och akademiska utbildningar.
– När jag har en dålig dag säger jag att vi misslyckas med båda. Som lärarutbildare har jag själv inte en massa praktisk erfarenhet, därför är jag öppen för att vi behöver bli bättre på att bjuda in yrkesverksamma lärare på lärarutbildningen, säger han.
Lärarstudenterna efterlyser själva mer metodik, och gymnasieminister Anna Ekström betonar vikten av att lärarutbildningarna fokuserar på undervisning. Hon menar att det ibland glöms bort att det är läraryrkets kärna.
– Alla akademikeryrken är i grunden hantverksyrken, ett hantverk som har utvecklats med tiden. Den som tycker det är fult har problem, säger hon och drar parallellen till läkaryrket: om en läkare skickades ut till patienter utan att kunna sy ihop sår skulle det inte accepteras.
– Undervisningen är lärarens viktigaste verktyg och lärarutbildningen behöver jobba närmare den, sa hon vid Berättarministeriets seminarium.