Asylprocessen och den långa väntan beskrivs av barnen som svår och plågsam, enligt BO. Vissa anser inte att utredningssamtalen varit anpassade till att de är barn – de har inte förstått frågorna och inte känt sig trygga. Barn berättar också om otrygga boenden och om uppbrott som påverkat skolgången.
Ett genomgående tema i barnens berättelser är att de fått vänta länge på att börja skolan. I en grupp barn beskriver barnen att de fått vänta olika länge. En av dem har fått börja skolan efter en månad, en annan fick börja efter fyra månader och en tredje väntar fortfarande efter sex månader.
Ett annat tema i barnens berättelser är hur nöjda de är när de väl får börja skolan.
Barn beskriver i rapporten också lång väntan på att få en god man, ibland upp till sju månader.
”Eftersom det ingår i den gode mannens uppgifter att bland annat skriva in barnet i skolan, hjälpa barnet att skaffa vinterkläder och se till att barnet får de pengar hen har rätt till får det stora konsekvenser för barnet att inte ha en god man.”, skriver BO i rapporten
Det framgår inte hur stor andel av de intervjuade barnen som upplevt brister. Vissa har också varit positiva till sin asylutredning, skriver BO.
Myndigheten hävdar vidare att åldersuppskrivningar sker ”skönsmässigt”, det vill säga på ett subjektivt sätt och utan tillgång till alla fakta. Myndigheten är kritisk till detta och framhåller att beslut som får stora konsekvenser kräver en objektiv bedömning med tydliga kriterier.
Rapporten, med förslag på hur barn som flytt ska få sina mänskliga rättigheter säkerställda, lämnas i dag till barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S).
2015 ökade antalet asylsökande till EU och Sverige kraftigt. En stor andel var barn. I Sverige saknade hälften av alla barn som kom vårdnadshavare.