38 000 lärarutbildade arbetar i andra yrken, vilket är runt 15 procent av den totala lärarkåren. I en ny rapport från Lärarförbundet avslöjas vad dessa gör i stället.
- 6 000 arbetar som chefer utanför utbildningsväsendet.
- 9 000 har arbeten som kräver fördjupad högskolekompetens.
- 7 000 har arbeten som kräver kortare högskoleutbildning.
- Hela 16 000 arbetar på positioner som kräver högst gymnasieutbildning. Det motsvarar sju procent av de yrkesverksamma lärarna.

Nu har politikerna fått en åtgärdslista, halva jobbet är gjort, betonar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, och passar på att ge en känga till utbildningsminister Gustav Fridolin.
– Han sa att det inte fanns några lärare undanstoppade i något förråd. Men han behöver inte leta i något förråd, lärarna finns här.
Hur länge kan man ha varit frånvarande från yrket och ändå gå in och göra ett bra jobb?
– Läraryrket är i ständig utveckling, man behöver hela tiden anpassa och utveckla sin egen kompetens. Det är en del av tjusningen. Men de senaste åren har det hänt väldigt mycket när det gäller styrdokument och läroplansutveckling. Det kräver givetvis att de som har lämnat yrket innan dessa förändringar får tid och möjlighet att sätta sig in i detta.
Att 16 000 behöriga lärare väljer att arbeta i yrken som bara kräver gymnasieutbildning, vad säger det om situationen för skolan som arbetsplats?
– Att de bristande förutsättningarna i läraryrket leder till ett enormt resursslöseri, både för de individer som har investerat i fyra fem års högskoleutbildning och för de elever som inte får mötas av utbildade lärare. Det finns en samhällsekonomisk vinning i att vi får de förutsättningar vi behöver för att vara de lärare vi vill vara.
Lärare i fritidshem, yrkeslärare och lärare i estetiska ämnen är de som i störst utsträckning arbetar utanför skolan. Bland yrkeslärarna är det 40 procent. Många är vårdbiträden, skötare och handläggare.
Högst andel lärare som arbetar utanför skolan finns i Norrbottens och Stockholms län, med 20 procent (se kartan nedan). Högst andel bland kommunerna har Solna, med hela 40 procent.