Bland annat verkar skolor ofta planera på marginalen, vilket ställer till problem om personal blir sjuka eller inte kan närvara av andra anledningar. Myndigheten ska bland annat titta på hur vanligt det är att vikarier inte sätts in i sådana fall, eller om eleverna kompenseras med lektioner i efterhand.
– Det finns en risk att gymnasielever inte får den undervisningstid som de har rätt till. Om skolan inte har ett system för att kompensera den här lektionen i efterhand så innebär det att eleven går miste om undervisningstid, säger Ulrika Foss Rudbeck, utredare på Skolinspektionen, till Ekot.
I höst ska Skolinspektionen besöka ett antal skolor i landet, och resultatet presenteras i februari.
Lektioner på gymnasiet
Det finns en viss flexibilitet för skolorna själva att styra hur många timmar varje kurs på gymnasiet ska vara. Men några riktlinjer är att elever på gymnasieskolan ska studera på heltid, och få minst den garanterade undervisningstiden.
På högskoleförberedande program innebär det 2 180 undervisningstimmar och på yrkesprogrammen 2 430 timmar. Utöver tiden ska extra tid avsättas för prov, studiebesök och praktik.
Läsåret ska vara 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar, det ska börja i augusti och sluta senast i juni.
Källa: Skolinspektionen